Välkomna tillbaka till min söndagskrönika kring tradingveckan som gått, sett ur ett mer kortsiktigt handelsperspektiv. Precis som vanligt: Inga djupdyk i makrostatistik eller tekniska analyser, utan kort och gott vad som drivit mig och min handel samt vad jag främst har på min radar inför kommande vecka.
Den gångna börsveckan präglades än en gång av en mängd viktig makrostatistik från USA. I tider av ekonomisk osäkerhet tenderar alltmer att hänga på de siffror som kablas ut för att väga dem på guldskål och därmed förhoppningsvis ge marknaden en karta framåt. Framförallt, och nuförtiden i vanlig ordning, så riktades huvudfokus på den amerikanska centralbankens kamp mot inflationen – det vill säga baksmällan efter flera år av nästintill gränslöst sedeltryckeri och nollränteklimat. Utan att dyka djupare in, så landade inflationsnivån på 7.1% mot väntat 7.3% och föregående mätning var 7.7%.
Alltså: räntevapnet biter eftersom inflationen ser ut att vara på väg ner – men frågan är till vilket pris? Dessutom: Man är ännu fjärran målet om en inflationstakt kring tvåprocentsnivån. Bottom line: Ännu mer osäkerhet i en redan osäker marknad, och det för årstiden traditionella tomterallyt kom av sig efter en hoppfull inledning på veckan. Och som lök på laxen så levererade såväl den amerikanska som den europeiska centralbanken ECB fortsatta räntehöjningar i deras fortsatta kamp. 50 punkters höjning verkar vara det nya normala för marknaden att förhålla sig till.
Bortom aktie- och räntemarknaden så föll förra veckans krönikas takes väl ut angående de pressade priserna på olja och vete. Bägge visade styrka och fjädrade upp hyggligt under gångna veckan med uppgångar på i runda slängar 6 respektive 3 procent.
På min radar inför nästa vecka är det relativt tomt(e). Med tanke på rådande marknadssentiment i kombination med julledighet kommer jag växla ned aktiviteten. Mitt fokus kommer ligga på de breda amerikanska indexen som nu pressats ned rejält, för att leta efter kortsiktiga lägen för rekyler uppåt. Anledningen hittar jag i nedan intressanta graf, där det framgår hur de amerikanska retail-kunderna, alltså privatinvesterarna, till stora delar sålt ur sig och står vid sidan av marknaden samtidigt som fonderna ökat.
Häri finns inget facit och det finns stort utrymme för tolkningar, men jag leker med tanken att OM vi kan se något typ av bottenbygge den närmsta tiden – så kan en push uppåt få extra näring om de snabbfotade retail-investerarna ska in i marknaden igen.
Med önskan om en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, så är krönikan tillbaka i januari!
Vi ses i marknaden / Massi
