Sveriges försvarssatsningar kan skapa boom på arbetsmarknaden

Sveriges försvarssatsningar kan skapa omkring 48 000 nya jobb fram till 2035, enligt en analys från EY. I ett läge där Europa rustar upp efter decennier av underinvesteringar väntas satsningarna ge kraftigt ökade intäkter och breda effekter i hela näringslivet – långt utanför den traditionella försvarsindustrin.

Lästips: Saabs vd: ”Vi måste tänka om”

Natos nya ambition – 5 procent av BNP

Under 2024 uppgick de samlade försvarsutgifterna i de nordiska länderna till omkring 2,3 procent av BNP. Samtidigt arbetar de europeiska Nato-länderna mot en ny ambitionsnivå där totalt 5 procent av BNP ska gå till försvar och säkerhet. Av detta är 3,5 procent avsatt för militära utgifter, medan resterande andel ska finansiera bredare satsningar inom säkerhet och infrastruktur.

Om försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av BNP beräknas de årliga intäkterna från försvars- och säkerhetssatsningar uppgå till cirka 320 miljarder kronor fram till 2035, jämfört med dagens cirka 210 miljarder. Det innebär en ökning på omkring 110 miljarder kronor per år. Förutom försvarsindustrin påverkas bland annat företag inom teknik, energi, bygg och logistik.

Inte bara militär satsning

Upprustningen handlar inte enbart om militär kapacitet utan också om att stärka energi-, transport- och digital infrastruktur. Enligt EY är samverkan och kompetensförsörjning avgörande för att realisera potentialen.

– Det är avgörande att det finns en stark samverkan mellan försvar och ett aktivt näringsliv, där erfarenhet och kompetens från den civila marknaden tas tillvara. Det är en förutsättning för att pågående transformation ska bli robust och hållbar, och för att Sverige ska kunna skala upp sin förmåga i den takt som krävs, säger Fredrik Sjöström, partner och Head of National Security & Defence på EY Sverige.

Effekten på Sveriges arbetsmarknad

I Sverige kan ökade försvarsinvesteringar, i ett 3,5 procents scenario, leda till cirka 48 000 fler arbetstillfällen jämfört med dagens nivå. I Norden som helhet kan en liknande satsning på att stärka och modernisera försvaret samt närliggande industrier totalt skapa runt 130 000 nya jobb.

Denna utveckling drivs inte enbart av traditionella militära behov. Nya typer av hot, som hybrida angrepp och cyberrisker, liksom kravet på att skydda både digital och fysisk infrastruktur, gör att efterfrågan omfattar flera olika sektorer. Det ställer i sin tur krav på fördjupat samarbete mellan företag, branscher och länder.

– När efterfrågan växer i så många delar av ekonomin ökar också trycket på kompetensförsörjningen. För att försvarssatsningarna ska få fullt genomslag behöver både staten och näringslivet arbeta mer långsiktigt med att säkra tillgången till rätt kompetens, säger Fredrik Sjöström.