Finanstid
Annons

Sverige kan bli vinnare på AI:s enorma elhunger

Datacenter kan stå för mer än 8 procent av Sveriges elanvändning till 2035, enligt EY. Foto: Depositphotos
Anton IvermanAnton Iverman
Pub:
Dela:

Sverige lyfts fram som en av Europas mest attraktiva marknader för AI-datacenter. Till 2035 kan datacenter stå för mer än 8 procent av Sveriges elanvändning. Samtidigt riskerar begränsad nätkapacitet att bromsa utbyggnaden, globalt kan vart femte planerat datacenterprojekt försenas. Det visar en rapport från EY om kopplingen mellan AI, datacenter och energisystemet.

Annons

Datacenter söker sig bort från Europas största marknader

I början av 2025 stod Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin för över 60 procent av Europas datacenterkapacitet. Brist på mark, hårt belastade elnät och anslutningsköer på i vissa fall sju till tio år gör dock att nya investeringar söker sig till andra marknader.

Enligt EY rapport AI and energy: the two-way dependency står europeiska tillväxtmarknader utanför de etablerade centrumen i dag för 25 procent av Europas datacenter. Omkring 65 procent av elmixen på dessa marknader kommer från koldioxidsnåla källor.

Lästips: AI slukar minneschip – mobiler och spelkonsoler blir dyrare

Annons

Sveriges fördelar

Sverige placerar sig i toppskiktet bland de 19 europeiska marknader som jämförs. EY pekar bland annat på Sveriges höga andel fossilfri el, konkurrenskraftiga elpriser och ett klimat som kan minska kostnaderna för kylning.

Till 2035 kan datacenter stå för mer än 8 procent av den svenska elanvändningen. Motsvarande andel uppskattas till cirka 13 procent i Danmark och 9 procent i Norge.

Rapporten lyfter även fram det långsiktiga partnerskapet på 1,2 miljarder euro för ett AI-specialiserat datacenterkomplex i Borlänge samt Sveriges ambitioner kring återvinning av spillvärme.

– Tillgången på el har fått större betydelse när nya datacenter etableras. För vissa AI-datacenter är närheten till användarna mindre avgörande än tillgången på fossilfri el, nätkapacitet och möjlighet att skala upp. Här ser vi att Sverige har flera strukturella fördelar som gör oss väl positionerade för att attrahera investeringar och ta en ledande roll i Europas AI-ekonomi, säger Marcus Antonsson, medförfattare till rapporten och ansvarig för AI & Data på EY Sverige.

Marcus Antonsson. Foto: EY

Vart femte planerat datacenter kan försenas

Datacenter står i dag för cirka 1,5 procent av världens elanvändning, med en årlig tillväxt på 13 procent. Till 2030 kan förbrukningen fördubblas jämfört med 2025 och närma sig 1 000 TWh, vilket motsvarar hela Japans elförbrukning.

Samtidigt kan omkring 20 procent av den globala datacenterkapacitet som planeras fram till 2030 försenas på grund av begränsningar i elnäten. Till 2035 skulle världens datacenter tillsammans kunna vara den fjärde största elkonsumenten efter USA, Kina och Indien.

EY pekar på att tillgång till el, nätkapacitet och förutsägbara tillståndsprocesser blir allt viktigare för AI-utvecklingen.

AI kan samtidigt effektivisera energisektorn

Beroendet går åt båda håll. Det ökande elbehovet kräver investeringar i elproduktion och elnät, samtidigt som AI kan bidra till effektivare energisystem.

– Det finns ett ömsesidigt beroende mellan AI-utvecklingen och energisektorn. Det växande elbehovet behöver mötas med investeringar i elproduktion och nät. Samtidigt kan AI hjälpa energibolagen att använda resurser mer effektivt, sänka kostnader och minska utsläpp, säger Simon Jansson Ek, expert på energisektorn och Associate Partner på EY i Sverige.

Simon Jansson Ek. Foto: EY

Tidiga AI-implementeringar inom energisektorn har enligt rapporten i vissa fall resulterat i 10 till 25 procent lägre driftskostnader, 3 till 8 procent högre produktivitet och 5 till 8 procent bättre energieffektivitet.

Effektivare chip, förbättrade kylsystem och återvinning av spillvärme kan också bidra till att begränsa datacentrens ökande elförbrukning.

– Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av båda sidorna av utvecklingen, men det kräver att den digitala infrastrukturen och energisystemet planeras tillsammans. Elnäten behöver moderniseras och digitaliseras så att befintlig infrastruktur kan användas mer effektivt och där marknaden får bättre insyn i tillgänglig nätkapacitet, säger Simon Jansson Ek.

Missa inte

Mest lästa just nu