Sverige i botten av EU-listan – här finns svenskarnas pengar

Svenska hushåll har lägst andel pengar på banken i EU. Endast 12,3 procent av hushållens finansiella tillgångar finns på bankkonton, jämfört med EU-snittet på 29,8 procent. Samtidigt saknar nästan var fjärde svensk möjlighet att klara en större oväntad utgift.
Det visar statistik från Eurostat för 2025, sammanställd av låneförmedlaren Trygga.
Sverige ligger längst ned i EU när det gäller andelen finansiella tillgångar på bankkonton. Danmark följer närmast med 12,9 procent, medan Nederländerna ligger på 20,7 procent.
Här har hushållen minst pengar på banken
|
Land | Andel på bankkonto |
|---|---|
| Sverige | 12,3 % |
| Danmark | 12,9 % |
| Nederländerna | 20,7 % |
| Ungern | 21,7 % |
| Italien | 25,5 % |
| EU-snitt | 29,8 % |
Andel av hushållens finansiella tillgångar som utgörs av bankmedel 2025. Källa: Eurostat/Trygga.
Här ligger pengarna istället
En stor del av svenskarnas förmögenhet är placerad i andra tillgångar än bankkonton.
Försäkrings- och pensionssparande står för 38,3 procent av de finansiella tillgångarna, jämfört med EU-genomsnittet på 25,8 procent. En betydande del utgörs av pensionsrätter som normalt inte kan tas ut före pensioneringen.
Ytterligare 45,9 procent finns i aktier, fonder och andra ägarandelar. Samtidigt har svenskarnas samlade fondförmögenhet nått rekordnivåer. Här ingår även bostadsrätter, som i Eurostats statistik räknas som finansiella tillgångar.
Trots den låga andelen bankmedel är de svenska hushållens samlade finansiella tillgångar stora. Enligt SEB:s Sparbarometer har aktier dessutom gått om fastigheter som hushållens största tillgångsslag. De motsvarar 359,9 procent av BNP, vilket är näst högst i EU efter Danmark.
Nästan var fjärde svensk saknar ekonomisk buffert
Samtidigt visar Eurostats undersökning av levnadsförhållanden att 23 procent av svenskarna inte klarar en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp. Även om hushållens ekonomi har stärkts under 2026 är marginalerna fortfarande små för många unga och ensamstående.
Det visar skillnaden mellan stora tillgångar på papperet och pengar som faktiskt finns tillgängliga när en oförutsedd kostnad uppstår. En tidigare undersökning från Länsförsäkringar visar också att många svenskar saknar tillräckligt buffertsparande.
– Svenska hushåll ser rika ut i statistiken, men en stor del av pengarna sitter i pension och bostad. När en oväntad räkning kommer är det bankkontot som räknas, säger Viktor Ström på Trygga.
