I början av 2023 verkar det som att USA och Europa är på väg mot en mild recession. Trots detta har inflationsutsikterna ljusnat och sannolikheten för en djupare nedgång har minskat. En av de främsta nedåtriskerna för tillväxten är centralbankernas aggressiva omsvängning under förra året, det menar SEB i en färsk rapport.
Global BNP-tillväxt för 2022 och 2023 revideras upp något till 3,3 respektive 2,5 procent. Prognosen för 2024 sänks dock till 3,3 procent. Även prognosen för svensk BNP-tillväxt 2023 skrivs upp något, men fallet på 1,2 procent är ändå större än EU-snittet. En mindre stram finanspolitik kan mildra nedgången men hög inflation ger en svår balansgång. Riksbanken höjer styrräntan till 3,0 procent i februari och sänkningar dröjer till 2024.
Kronan kan kännas tung på kort sikt på grund av oro för bostadsmarknaden och tuffa signaler från ECB, men på lång sikt är prognosen att den kommer vara tillbaka på nivåer något över 10 mot euron.
En av anledningarna till att BNP-prognoserna justeras upp är att motståndskraften under 2022 var starkare än väntat i de flesta länder. Sparbuffertar från pandemin och hushållens vilja att återgå till en normal tillvaro gav stöd till privat konsumtion. Företagen har också gynnats av lättnader i de globala leveranskedjorna och fortsatt relativt god efterfrågan. En nedgång i energipriserna har också lindrat kostnadstrycket.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson säger att motståndskraften under 2022 gjorde att riskerna för en djup recession minskat, vilket redan avspeglat sig i stigande börskurser. Detta är en positiv utveckling efter att det tidigare verkade som om centralbankerna underskattade ekonomins räntekänslighet.
