I en tid då ekonomiska indikatorer noga granskas av marknadsaktörer och allmänhet, har Riksbanken gjort ett väntat men ändå betydelsefullt beslut. Styrräntan lämnas oförändrad på 4 procent, ett besked som kommer i en tid av osäkerhet och förändring på den globala ekonomiska arenan.
Riksbankens räntehöjningar och inflationens fall
Riksbankens senaste räntehöjningar har haft en tydlig effekt på inflationen i Sverige. Från att ha varit på bekymmersamt höga nivåer har inflationen börjat sjunka, något som visar på effektiviteten i centralbankens penningpolitik. Energiutgifter har varit en stor del av inflationstrycket, men bortsett från dessa är inflationen fortfarande högre än önskat. Trots detta har Riksbankens direktion valt att behålla styrräntan på 4 procent.
Fortsatt åtstramande penningpolitik
En fortsatt åtstramande penningpolitik anses nödvändig för att hålla inflationen i schack och stabilisera den nära målet om 2 procent. Riksbankens tidigare räntehöjningar har lett till en minskning av inflationstrycket, och inflationsförväntningarna är nu väl förankrade. Detta är positiva tecken som tyder på att inflationen kan fortsätta att sjunka.
Inflationsutvecklingen på fastare mark
Inflationen har under de senaste månaderna sjunkit i enlighet med Riksbankens prognoser, vilket ger en ökad trygghet i inflationsbedömningen. Den svenska ekonomin visar på en avmattning, vilket har bidragit till det snabba fallet i inflationen. Detta, tillsammans med väl förankrade inflationsförväntningar och måttliga löneökningar, skapar förutsättningar för en möjlig tidigare räntesänkning än vad som tidigare indikerats.
Risk för bakslag
Trots de positiva tecknen betonar Riksbankens direktion att det finns risker som kan leda till att inflationen återigen stiger. Geopolitisk oro, ännu ej normaliserat prissättningsbeteende bland företag och en potentiell försvagning av kronan är faktorer som kan försämra inflationens utveckling. Därför behöver penningpolitiken anpassas med försiktighet.
Normalisering av Riksbankens balansräkning
Som en del av en bredare normaliseringsprocess har direktionen beslutat att öka försäljningarna av statsobligationer, vilket är ett steg mot att justera Riksbankens balansräkning till en mer hållbar nivå.
Framåtblick
Ingen ny prognos presenteras i februari, men nästa penningpolitiska rapport, som inkluderar prognoser, förväntas den 27 mars. Beslutet om styrräntan träder i kraft den 7 februari, med protokollet från mötet och en pressträff som hålls kort därefter.
Riksbankens besked och den efterföljande kommunikationen blir avgörande för marknadens tolkning av den ekonomiska framtiden. Med en balansgång mellan att bekämpa inflation och samtidigt stödja en ekonomi i förändring, står Riksbanken inför utmanande tider.
En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag 11:00 på Riksbanken. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på Riksbankens hemsida.
