Vallokalerna i Finland stängde klockan 20, lokal tid, och Alexander Stubb från Samlingspartiet samt Pekka Haavisto, obunden, såg redan från den första prognosen ut att få flest röster. Med drygt 98 procent av rösterna räknade, har Stubb erhållit 27,1 procent och Haavisto 25,7 procent.

Starka resultat för Stubb och Haavisto

“Det är en god grund. Det allra viktigaste är ändå att vi alla finländare kan vara stolta över demokratin och den enligt mig kvalitativa och konstruktiva diskussion som alla kandidater har fört”, uttalar Stubb, som överraskat med ett starkare valresultat än förväntat.

En andra omgång avgör

Ingen av kandidaterna uppnådde över hälften av rösterna, vilket innebär att en andra valomgång äger rum den 11 februari. Det är först då Finland får veta vem som blir efterträdaren till president Sauli Niinistö, som suttit vid makten i tolv år.

“Det här var semifinalen och det ser ut som att jag och Pekka är i finalen. I morgon börjar vi på nytt”, säger Stubb, den tidigare statsministern, till Yle.

Haavisto nöjd med resultatet

Pekka Haavisto uttrycker sig positivt om resultatet: “En andra omgång ser nog mycket lovande ut”, säger han till Yle.

Halla-aho hamnar efter

Sannfinländarnas tidigare ordförande Jussi Halla-aho, som på förhand ansågs kunna utmana Stubb och Haavisto, landade på endast 19 procent av rösterna.

Högt valdeltagande och internationellt intresse

Valdeltagandet var imponerande högt. 74,9 procent av de röstberättigade deltog, enligt Yle den högsta siffran sedan 1994. Inte bara finländarna visade stort intresse för valet, som är det första sedan landets Nato-inträde, utan även många internationella medier var närvarande i Helsingfors.

“Det visar att det fortfarande finns länder där man konstruktivt kan diskutera svåra saker”, kommenterar Stubb om det stora internationella intresset.

Fakta – Så fungerar det valprocessen i Finland

Det finska valsystemet är relativt unikt och varierar beroende på vilken typ av val det gäller. Här beskrivs de viktigaste aspekterna av det finska valsystemet, inklusive presidentvalet, riksdagsvalet och kommunalvalet.

Presidentvalet

  1. Direktval: Presidenten i Finland väljs av folket genom direktval.
  2. Majoritetsval i två omgångar: Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna i första omgången, hålls en andra omgång. De två kandidater som fick flest röster i första omgången ställer upp i andra omgången.
  3. Sexårig mandatperiod: Presidenten väljs för en period på sex år och kan omväljas en gång.

Riksdagsvalet

  1. Proportionellt valsystem: Finland använder sig av ett proportionellt valsystem för att välja ledamöter till riksdagen.
  2. Flermandatsvalkretsar: Landet är indelat i flera valkretsar, där antalet mandat som tilldelas varje valkrets beror på befolkningens storlek.
  3. Öppna listor och personval: Väljarna röstar på individuella kandidater snarare än partier. De kandidater som får flest personröster inom sitt parti blir valda.

Kommunalvalet

  1. Proportionella val: Även i kommunalvalen används ett proportionellt system.
  2. Kommunfullmäktige: Väljarna röstar fram ledamöter till kommunfullmäktige, som är det högsta beslutande organet i kommunen.
  3. Flermandatsvalkretsar: Kommuner fungerar som valkretsar, och antalet ledamöter i kommunfullmäktige varierar beroende på kommunens storlek.

Övriga aspekter

  • Röstberättigade: Alla finska medborgare över 18 år är röstberättigade.
  • Förtidsröstning: Förtidsröstning är möjlig och populär i Finland, både inom landet och för utlandet bosatta finländare.
  • Elektronisk röstning: Än så länge finns ingen bred användning av elektronisk röstning i finska val, och traditionella pappersröster dominerar.

Det finska valsystemet är utformat för att säkerställa en rättvis representation av olika politiska åsikter och är känd för sitt höga valdeltagande och välutvecklade demokratiska processer.