Bolagsverkets nya tolkning väcker kritik

Bolagsverket har vid årsskiftet utan förvarning och utan att ens ändra instruktionerna på sin hemsida infört en mer restriktiv praxis för skrivbordsstämmor, så kallade per capsulam-stämmor, vilket har utlöst en intensiv juridisk debatt. Förändringen innebär att stämmobeslut som fattas utan fysisk sammankomst endast ska tillåtas i bolag med maximalt tre delägare och dessutom enbart för beslut av ”enkel beskaffenhet”. Exakt vad detta innebär är dock ännu inte definierat, vilket skapar en stor osäkerhet för svenska företag.

Enligt Dagens Industri har beslutet fått skarp kritik från flera håll. Jurister, företag och näringslivsorganisationer menar att Bolagsverkets tolkning saknar stöd i lagen och går emot en etablerad praxis som företag använt i årtionden.

Bolagsverket försvarar sin hållning – hänvisar till ökande användning

Bakgrunden till förändringen är enligt Bolagsverket en ökning av skrivbordsstämmor, trots att digitala bolagsstämmor finns som alternativ. Myndigheten menar att bolagsstämmor är en viktig arena för aktieägare att utöva sina rättigheter och att per capsulam-beslut därför bör användas med försiktighet.

Maria Monthure, rättschef på Bolagsverket, betonar i Dagens Industri att skrivbordsstämmor inte längre används enbart av små företag, utan även i större bolag där aktieägarnas insyn och möjlighet att påverka beslut kan påverkas negativt.

”Bolagsstämmor ska förberedas och genomföras på ett sätt så att aktieägarna kan utöva sina rättigheter. Vår bedömning är att skrivbordsstämmor ska användas med försiktighet,” säger Monthure.

Trots att Bolagsverket alltså inte hänvisar till direkt lagstöd, utan snarare gör en praktisk bedömning, står myndigheten fast vid sin inställning. Monthure poängterar att det alltid går att överklaga Bolagsverkets beslut om någon anser att tolkningen är felaktig.

Carl Svernlöv: ”En ogrundad inskränkning av företagares rättigheter”

Jurister har reagerat starkt på Bolagsverkets nya hållning. En av de mest profilerade kritikerna är Carl Svernlöv, partner på advokatbyrån Baker McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Stockholms universitet. I en intervju med Finanstid menar han att Bolagsverkets tolkning saknar rättsligt stöd och riskerar att försvåra bolagsstyrning för framför allt små och medelstora företag.

”För börsbolagen är detta inget problem. Av praktiska skäl fattar man aldrig beslut per capsulam. De som drabbas är små och medelstora företag som nu tvingas kalla till möten för att fatta beslut,” säger Svernlöv.

Han påpekar att det också kan slå hårt mot ekonomiska föreningar, där bostadsrättsföreningar är en av de mest påverkade grupperna. Många beslut i sådana föreningar fattas idag genom underskrifter från samtliga medlemmar – en process som nu riskerar att försvåras av Bolagsverkets nya praxis.

Vidare ifrågasätter Svernlöv Bolagsverkets argumentation och pekar på att lagtexten inte ger myndigheten rätt att göra denna inskränkning. Aktiebolagslagen är tydlig med att samtliga aktieägare har rätt att fatta beslut per capsulam om de är eniga. ”Allt detta kan fattas skriftligen enligt gällande rätt,” konstaterar han och tillägger att myndighetens agerande troligtvis kommer att överklagas från flera håll.

Vad innebär förändringen i praktiken?

Konsekvenserna av den nya praxisen kan bli långtgående. Bolagsverket har redan nekat registrering av beslut där bolag vid samma stämma fattat beslut om nyemission, minskning av aktiekapital och ändring av styrelsens sammansättning. Om denna restriktiva hållning består, kan företagare tvingas kalla till fysiska eller digitala bolagsstämmor även för beslut som tidigare fattats snabbt och smidigt genom per capsulam-förfarande.

Flera experter varnar för att detta innebär ökad administration och kostnader för mindre företag, vilket kan hämma deras flexibilitet och utveckling. Svernlöv menar att en sådan förändring är direkt skadlig för svenska företag och dessutom strider mot den grundläggande  principen om att om samtliga aktieägare är eniga kan man avvika från lagens minoritetsskyddsregler, däribland att en fysisk bolagsstämma ska  hållas. “Det finns givetvis inga övre gränser eller regler avseende beslutens komplexitet som påverkar denna princip,” säger Svernlöv.

Finns det något stöd i lagen?

Bolagsverket hävdar att aktiebolagslagen inte reglerar skrivbordsstämmor uttryckligen, vilket gör det möjligt för myndigheten att tolka lagstiftningen i den riktning de nu gör. Maria Monthure menar att myndighetens bedömning är en naturlig del av dess arbete med att granska och säkerställa att beslut fattas på ett korrekt sätt.

”Det finns ingenting i aktiebolagslagen som reglerar den här möjligheten. Det är inte heller utvecklat så mycket i förarbetena. Vår bedömning är att skrivbordsstämmor kan tillämpas i undantagsfall,” säger hon.

Men jurister och näringslivsrepresentanter håller inte med. De menar att den etablerade tolkningen av lagen, samt principen om aktieägarnas rätt att själva bestämma sin bolagsstyrning, klart visar att per capsulam-stämmor ska vara tillåtna om alla aktieägare är överens. Svernlöv är övertygad om att detta kommer att prövas rättsligt och att domstolarna kommer att ge företagen rätt.

”Detta kommer att överklagas från flera håll för att få dom på att Bolagsverket gör fel. Men det är olyckligt. Det kanske tar ett år i förvaltningsrätten och ett år till i kammarrätten innan man till slut får rätt,” säger han. “Men det skapar onödig och dyr administration för de små och medelstora bolag som vi måste värna om för att främja tillväxten i samhället.”

Osäker framtid för skrivbordsstämmor

Den juridiska striden om skrivbordsstämmorna är långt ifrån avgjord. Frågan är om Bolagsverkets tolkning kommer att få rättsligt stöd, eller om företagen genom överklaganden kan få myndigheten att backa. För svenska företagare innebär förändringen en risk för ökad administration och byråkrati, något som kan försvåra den dagliga verksamheten.

I väntan på ett rättsligt avgörande är det viktigt för företag att vara extra uppmärksamma på Bolagsverkets hantering av per capsulam-beslut. Om registrering nekas kan det vara nödvändigt att kalla till en fysisk eller digital bolagsstämma för att säkerställa att beslutet godkänns, vilket kan innebära både ökade kostnader och tidsförluster.

Medan Bolagsverket försvarar sin tolkning och menar att beslut kan överklagas, ser Carl Svernlöv och andra juridiska experter det som en felaktig inskränkning av företagares rättigheter. Hur frågan kommer att utvecklas återstår att se, men det är tydligt att Bolagsverkets nya praxis redan har skapat stor oro inom svenskt näringsliv.