Stor intervju med Attanas VD Teodor Aastrup

Attana som ingår i Finanstids koncept “Veckans Aktie” är verkligen på tapeten för närvarande. Finanstid fick en möjlighet att göra en djuplodande intervju med Teodor Aastrup som är VD för Attana. Det blev en diskussion om nya instrument, patent, nyemission och högtflygande framtidsplaner. Intervjun är en sammanslagning mellan läsarfrågor som har inkommit till Finanstids redaktion och egna frågor som uppstod under intervjun. Mycket nöje! 

1. I somras lanserade ni ert senaste instrument, Attana Cell™ 250, som ni använder både för er huvudverksamhet inom läkemedelsframtagning men också för er nya satsning på diagnostik, AVA™.

Kan du berätta lite om instrumentet och hur det står jämfört med konkurrenterna, både när det gäller läkemedelsframtagning och diagnostik?

Både för läkemedelsframtagning och diagnostik används våra instrument för att analysera molekylära interaktioner som om de ägde rum i kroppen (”in vivo”). Instrumenten baseras på en kvartskristallmikrovåg (eng. Quartz Crystal Microbalance) med pikogramkänslighet. Tidigare i år lanserade vi vårt senaste instrument, Attana Cell™ 250, som har en bättre provhantering och instrumentdrift, samt tre gånger större provkapacitet än Attana Cell™ 200.

Inom läkemedelsindustrin är instrumentet användbart för att analysera, validera och optimera läkemedelskandidater primärt inför, men även under kliniska studier. Med exceptionell noggrannhet, kan vi simulera och analysera läkemedlens effekt och potentiella biverkningar utan att de behöver prövas på vare sig människor eller djur. Kliniska studier är den enskilt dyraste fasen av läkemedelsutveckling och i dagsläget råder det en brist på biologiskt relevanta så kallade ”in vitro”-system i den prekliniska fasen. Detta gap fyller vi med våra instrument och breda kunskap, och med hjälp av vår teknik kan vi se till att rätt läkemedelskandidater går in i kliniska studier. Fler läkemedel når på så sätt marknaden samtidigt som läkemedelsföretagen sparar både tid och pengar på att inte låta fel kandidater påbörja kliniska studier.

Utöver läkemedelsutveckling är Attana Cell™ 250 också användbar inom vårt nya affärsområde, diagnostik. Redan idag erbjuder vi Attana Virus Analytics™, AVA™, som används för att analysera och ta fram en mer nyanserad immunitetsprofil mot SARS-CoV-2 än vad befintliga metoder på marknaden kan. Vi arbetar just nu med att utveckla vårt erbjudande inom diagnostik ytterligare genom att t.ex. ansöka om ett 510(k)-godkännande hos FDA (amerikanska motsvarigheten till läkemedelsverket), för att våra instrument ska bli godkända för användning inom diagnostiska applikationer. Den kommande nyemissionen kommer katalysera detta affärsområde och möjliggöra utvecklandet av flera nya IVDs (”in vitro diagnostic devices”) som vi bedömer har stor potential.

Vad är det som sticker ut med Attanas teknik jämfört med konkurrenter som GE Healthcare, Roche, Ametek, BiOptix m.fl?

I dagsläget finns det inga direkta konkurrenter till vårt instrument utan substituten är de traditionella metoderna som används inom läkemedelsutveckling. Vad som särskiljer oss från dessa är att vi är de enda som kan genomföra interaktionskaraktärisering direkt på celler, ”label-free”, tack vare vår patenterade teknologi. Dessutom kan vi även analysera interaktioner i exempelvis blod, serum och även vävnad. Instrumentet har också möjlighet att göra analyser på blod taget endast genom ett fingerstick, vilket både minskar avfall och praktiskt underlättar provtagningsprocessen.

I förra veckan publicerades det en retrospektiv studie på vårt ”track record” i tidskriften IBI. Jag tycker den förmedlar och kommunicerar väldigt väl vilket värde vi kan tillföra industrin för läkemedelsframtagning och hur vår tjänst sticker ut jämfört med dagens branschstandar. Idag är det endast 1 av 10 läkemedelskandidater som påbörjar kliniska studier som framgångsrikt når den kommersiella marknaden. Studien har undersökt hur de 77 kandidater som Attana har analyserat och kategoriserat i pre-kliniska studier har presterat i kliniska studier. Resultatet visar att av de 30 kandidater som Attana klassificerade som lovande har 8 fått finansiering för kliniska studier. 6 av de 8 har framgångsrikt klarat fas I, 3 kandidater har påbörjat fas II och en kandidat, InDex Pharamceuticals Cobitolimod, har framgångsrikt genomfört fas II och är i förberedelse för att påbörja fas III. Dessutom har ingen av de kandidater som Attana klassificerat som ej lovande fått finansiering och påbörjat kliniska studier. Studien visat således att Attana hittills haft en precision på 100% när det kommer till att klassificera kandidater före kliniska studier, vilket kan innebära stora besparingar och en bred effektivisering inom läkemedelsindustrin.

2. För tillfället är ni mitt uppe i en företrädesemission, kan ni berätta lite mer om den och vad kapitalet ska användas till?

Med ett händelserikt 2020 i ryggen känner vi på Attana att vi verkligen är redo att trycka på gaspedalen, därför genomför vi nu vår största företrädesemission hittills på 63 MSEK med möjlighet till en övertilldelningsemission på 13 MSEK. Kapitalet möjliggör för oss att ordentligt satsa på ett flertal spännande projekt som vi har konkretiserat i vår Action Plan för 2021. Majoriteten av kapitalet kommer att gå till vår kärnverksamhet inom kontraktsforskning och försäljning av våra instrument. Utöver det kommer vi också fortsätta vidareutveckla vårt diagnostiska affärsben, kapitalisera på våra patent och IP-portfölj samt stärka vårt operativa kapital.

3. Ni har under 2020 tagit fram en del nytt marknadsföringsmaterial och den plan ni presenterat för företrädesemissionen innefattar en satsning inom marknadsföring och försäljning.

Kan du berätta lite mer om dessa? Hur långt har ni kommit med att publicera materialet samt vart kommer ni publicera det?

Vårt nya marknadsföringsmaterial utgörs av flera spännande komponenter. Först och främst så har mycket av arbetet kring marknadsföring fokuserat på framtagningen av vårt ”track record” för den retrospektiva studien. Genom den kan vi nu svart på vitt visa hur mycket vi effektiviserat processen för våra kunder och vad våra tjänster innebär för läkemedelsframtagning i stort. Utöver det har vi lanserat en ny hemsida som bättre kommunicerar vårt värdeerbjudande och vad som gör oss unika. Vi har också tagit fram nytt kund- och säljmaterial i form av presentationer och produktblad som ger oss bättre genomslag hos kunderna.

Vi har också stärkt marknadsföring och sälj genom rekryteringen av Niklas Carlsson som COO. Niklas har erfarenhet från sälj inom högt reglerade marknader gentemot stora bolag och frigör dessutom tid för vår säljchef Thomas Ljungberg och mig så att vi kan ägna mer tid åt att driva försäljning och kontakt med kund.

Under 2021 planerar vi att implementera en övergripande marknadsförings- och kommunikationsplan med vårt ”track record” i fokus för att tydligare förmedla kunder om vårt värdeerbjudande och stärka vår position på marknaden. Dessutom ska vi utveckla vår försäljningsprocess med syfte att öka kundfrekvens och lönsamhet.

Kan du berätta lite mer allmänt om Attanas marknadsföringsinsatser? Hur marknadsförs Attana bortsett från HVD Life Science?

Vi gör vissa samarbeten med tidskrifter men jobbar framförallt aktivt tillsammans med forskare världen över kring olika publikationer. I dagsläget har vi globalt möjliggjort över 130 publikationer vilket validerar vår teknologi för en rad olika användningsområden. Utöver detta släpper vi regelbundet pressmeddelanden med uppdateringar på verksamheten, t.ex. den studie som gjorts i samarbete med Innsbrucks Medicinska Universitet för att validera användningen av Attana Virus Analytics för analys av SARS-CoV-2-antikroppar.

4. Ni har skrivit under senaste kvartalsrapporten ”Bolaget har utökat kontraktsforskningskapaciteten i Stockholms-laboratoriet för att under hösten kunna öka volymen i kontraktsforskningsverksamheten”.

För att svara på den ständigt ökande efterfrågan på våra tjänster inom läkemedelsutveckling har vi under 2020 investerat i ytterligare instrument och fördubblat kapaciteten i vårt laboratorium jämfört med 2019. Den kommande företrädesemissionen möjliggör för ytterligare kapacitetsökning både genom investeringar i fler instrument men också genom rekrytering av applikationsspecialister för att kunna ta oss an ännu fler kontraktforskningsuppdrag.

5. Ni har nyligen ansökt om ett patent för en piezoelektrisk resonator. Uppfinningen ökar resonansfrekvensen i en piezoelektrisk resonator med upp till 50 procent, samtidigt som frekvensenstabiliteten förbättras med upp till 10 procent, har ni skrivit.

Ni har även angett att piezoelektrisk resonatorer används i era instrument. Är det ni ansökte om i patentet redan applicerat på ert uppgraderade instrument Cell™ 250? Samt hur avgörande är denna komponent för ett QCM-instrument?

Piezoelektriska resonatorer används i stort sett i alla elektroniska instrument. Det finns således en enorm marknad för denna teknik, t.ex. i 5G-nätet för att nämna en. Det vi har lyckats med är att både öka resonansfrekvensen och frekvensstabiliteten i resonatorerna, vilket vanligtvis är två egenskaper som har motsatt effekt på varandra. Piezoelektriska resonatorer är en kärnkomponent i vår QCM-teknik och möjliggör karaktäriseringen av molekylära interaktioner ner till pikogramnivå. Tekniken ska nu valideras kommersiellt och planeras ingå i nya instrument och sensorchip som levereras under andra halvan av 2021. Dessutom är tekniken kompatibel med äldre versioner av vårt instrument och vi arbetar därför med att ta fram en process för att erbjuda våra befintliga kunder en uppgradering. Utöver det ser vi som sagt en enorm potential i att licensera ut patentet till andra, icke konkurrerande, industrier. Detta är ett projekt som kommer att drivas med hjälp av externa samarbeten under 2021 och kommer därför inte ta tid eller resurser från den ordinarie verksamheten.

Kan du berätta om denna komponent kommer ge er försprång gentemot konkurrenterna inom QCM-instrument och i så fall hur?

Den ökade resonansfrekvensen och frekvensstabilitet hos resonatorerna innebär stora förbättringar för våra instrument och stärker vår ledande position inom biologiskt relevant interaktionskaraktärisering. Den högre resonansfrekvensen innebär en förbättrad känslighet i våra instrument. Det medför att vi kan analysera ännu mindre molekyler än tidigare. Det här stärker framförallt vår position inom kemiska läkemedel avsevärt och ger oss en konkurrensfördel inom området som vi tidigare inte haft i samma utsträckning. Dessutom kommer vi också kunna analysera lägre koncentrationer av molekyler vilket höjer kvaliteten av analysen då lägre koncentrationer minskar onödigt brus. Dessutom innebär den förbättrade frekvensstabiliteten att vi kan särskilja interaktioner mer högupplöst i våra analyser. Det gör att vår interaktionsdata kan analyseras ännu mer detaljerat än tidigare. Sammantaget stärker dessa förbättringar våra instruments precision och ställning som världsledande inom biologiskt relevant interaktionskaraktärisering.

6. Ni har ytterligare en patentansökan på väg. Kan du berätta lite mer om den?

Vi kan i dagsläget inte gå in i detalj på några patentansökningar utöver den vi offentliggjort, om de piezoelektriska resonatorerna, mer än att vi kontinuerligt jobbar med att skydda våra innovationer.

7. Ni har under hösten ingått flertalet samarbeten, både med Linnéuniversitet men också med internationella aktörer. Kan du berätta lite om syftet med dessa samarbeten och vad dessa har resulterat i?

De studier som gjorts i samarbete med Linnéuniversitetet men även Innsbrucks Medicinska Universitet och universitetet i Köpenhamn har drivits i syfte att validera AVA™ och vår teknik inom diagnostik, framförallt för testning av SARS-CoV-2-antikroppar. Samarbetet med Linnéuniversitetet har visat goda resultat och redan i juli kunde vi påvisa ett ”proof of concept” för AVA™. Det har öppnat upp dörrarna för andra spännande samarbeten med exempelvis Innsbrucks Medicinska Universitet där syftet har varit att jämföra vår teknik med befintlig, godkänd teknik och den osäkerhet som binära, konventionella tekniker bär med sig. Där har vi kunnat påvisa att vår teknik kan mäta koncentrationen av SARS-CoV-2 antikroppar med minst samma precision och dessutom kan den kartlägga en mer nyanserad immunitetsprofil på individnivå. Om dessa tester fortsätter visa samma goda resultat de tidigare gjort, understryker det AVA™’s konkurrenskraftighet och ger oss en fördel gentemot befintliga metoder. Vi ser stor potential i att detta kan hjälpa oss kommersiellt och leda till försäljning av AVA™ till flertalet kunder.

Nu blir nästa steg att registrera vårt instrument hos FDA och sedan ansöka om ett 510(k)-godkännande. Hittills har vi kunnat använt vårt instrument enbart i forskningssyfte. Tack vare det har vi kunnat genomföra en mängd spännande och givande samarbeten som validerat vår teknik, men för att kunna kommersialisera AVA™ och använda vårt instrument inom andra diagnostiska applikationer behövs ett separat godkännande. Globalt ger ett FDA-godkännande stor räckvidd och tillgång till ett flertal marknader utöver USA. När vi erhållit ett godkännande från FDA är vår målsättning att även erhålla ett godkännande från EMA, FDA:s europeiska motsvarighet, och kommersialisera vår diagnostiska plattform även i Sverige och Europa.

8. Behovet av ett analysinstrument är stort inom diagnostik, framför allt med tanke på Covid-19 och behovet av mer data för varje testtagning. Däremot finns det även ett stort behov av snabbtester runt om i världen där instrument inte passar, utan där man behöver dela ut snabbtester istället. Har Attana det som krävs för att kunna utveckla snabbtester? Om Ja, har ni funderat på att utveckla snabbtester och licensiera ut dessa till eventuella partners? Om nej, varför gör ni inte det? 

Det riktas idag stor kritik mot de tekniker som används för testning av SARS-CoV-2-antikroppar, exempelvis gällande de gränsvärden av antal antikroppar som klassificerar en patient som immun. Med vår teknik kan vi ge en mer nyanserad bild av patientens immunitet genom att inte bara mäta koncentration av men också kvaliteten på både antikroppar och generell immunrespons. Vi ser ett flertal aktörer som erbjuder binära antikroppstester och ännu fler aktörer som planerar att kliva in på marknaden med liknande tekniker för snabbtester. Eftersom dessa tester bygger på redan befintlig teknik tar det regulatoriska godkännandet relativt kort tid men vår bedömning är att världen inte behöver fler snabbtester; snarare är mer insiktsfulla tester det absolut viktigaste. När det kommer till godkännandet för användning har vi ett nytt instrument som tillhandahåller mer data befintlig teknik och vi måste därför genomgå en mer omfattande regulatorisk process där våra resultat behöver jämföras med etablerade modeller. När vi väl når ut på marknaden kan vi erbjuda en tjänst som tar fram en mer nyanserad immunitetsprofil istället för binära antikropssvar. Således möjliggör AVA™ för beslutsfattare att ta mer välinformerade beslut på samhällsnivå gällande restriktioner och vaccinering. Detta underlättar även för såväl individer som företag. Därför ser vi den något längre startsträckan som en värd investering. Den slutgiltiga utvecklingen kommer ske i samarbete med en extern part som kommer driva arbetet i mål, där vi agerar som teknikpartner, med planen att även kunna kartlägga individers immunrespons gentemot en mängd andra virus och bakterier. Vår vision är en generell diagnostiskplattform som inte bara är aktuellt just nu, under den rådande pandemin, utan även fyller ett stort syfte i framtiden.

Finanstid och Aastrup tackar varandra för en trevlig och mycket djuplodande intervju och önskar varandra all lycka i framtiden.