Klockan 06 på nyårsdagen stängde den ryska energijätten Gazprom av flödet av fossilgas till Europa genom Ukraina. Händelsen markerar slutet på ett femårigt avtal och blottar djupa sprickor inom EU om framtiden för rysk gas.

Ett avtal som inte förnyades

Avstängningen sker efter att avtalet om leveranser av rysk gas genom Ukraina löpte ut vid årsskiftet. Enligt Gazprom berodde det på Ukrainas vägran att förlänga avtalen. I ett uttalande på Telegram betonade företaget att det inte längre fanns tekniska och juridiska möjligheter att fortsätta leveranserna. Samtidigt hade både Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tidigare klargjort att avtalet inte skulle förnyas.

<blockquote class=”twitter-tweet”><p lang=”zxx” dir=”ltr”><a href=”https://t.co/VOzqcERmnJ”>pic.twitter.com/VOzqcERmnJ</a></p>&mdash; Gazprom (@GazpromEN) <a href=”https://twitter.com/GazpromEN/status/1874393967514792021?ref_src=twsrc%5Etfw”>January 1, 2025</a></blockquote> <script async src=”https://platform.twitter.com/widgets.js” charset=”utf-8″></script>

Rekordhöga gaspriser trots liten påverkan

Inför stoppet steg gaspriset till den högsta nivån sedan november 2023 och nådde tidvis 50 euro per megawattimme. Trots att den aktuella gasen endast bedöms täcka cirka fem procent av Europas behov skapade situationen oro på marknaden. Analytiker varnar för att prisutvecklingen kan få följdeffekter för energikostnaderna i hela Europa.

Splittring inom EU

Stängningen har avslöjat en splittring inom EU om synen på rysk gas. Medan EU-kommissionens Ursula von der Leyen har satt som mål att fasa ut ryska fossila bränslen till 2027, har länder som Ungern och Slovakien uttryckt oro över konsekvenserna. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att stoppet kan innebära uppemot 50 miljarder euro i extra gaskostnader per år och ytterligare 70 miljarder euro i högre elkostnader. Han kritiserade beslutet och menade att det snarare skadar EU än Ryssland.

Samtidigt har Polen, som inte längre importerar rysk gas, välkomnat stoppet och kallat det ”en seger”. Bryssel försöker tona ner de negativa effekterna och betonar att EU är väl förberett för situationen.

Minskad beroende av rysk gas

Den ryska gasens betydelse för Europa har minskat kraftigt sedan invasionen av Ukraina inleddes. Före kriget stod den för över 40 procent av EU:s gasimport, men 2023 hade andelen sjunkit till mindre än 10 procent. Minskningen är ett resultat av både politiska och ekonomiska ansträngningar för att minska beroendet av ryska energileveranser.

Gasfrågan på agendan

Frågan om gasstoppet väntas dominera samtalen när Sveriges statsminister Ulf Kristersson anländer till Österrike för ett två dagar långt besök. Han kommer att träffa förbundskansler Karl Nehammer och president Alexander Van der Bellen för att diskutera energifrågor och EU:s hantering av situationen.

Gasstoppet genom Ukraina markerar inte bara en ny era för Europas energiförsörjning utan också en fortsatt politisk och ekonomisk kamp om regionens framtid.