Närmare 4 miljoner svenskar får sänkt skatt på sparandet om regeringens färska förslag på sänkt beskattning av ISK och kapitalförsäkring läggs fram i höstbudgeten.
Slut på straffbeskattning av likvida medel
Av den lagrådsremiss om skattelättnader på sparande som regeringen presenterade nyligen framgår att stoppregeln för ränta på kontanta medel ska justeras. Fenomenet uppstår då sparare har straffbeskattats när banker betalat en högre ränta än statslåneräntan på likvida medel inom ISK.
Justering av beskattningsregler
Nuvarande regler innebär att kundens sparränta på likvida medel beskattas med 30 procent kapitalskatt om räntan överstiger schablonintäktens nivå, som tidigare motsvarades av statslåneräntan. Nu föreslås att gränsen för stoppregeln på ränteersättning höjs till den räntefaktor som i dag beräknar schablonintäkten, det vill säga statslåneräntan plus en procentenhet.
Det innebär att gränsen i dag skulle gå vid en ränta på 3,4 procent om nuvarande statslåneränta gäller när skatten beräknas för helåret. Om lagrådsremissen presenteras i budgeten och antas av riksdagen i höst gäller de nya reglerna från 1 januari 2025.
Bankernas nuvarande räntesättning
För närvarande har banker och nätmäklare lagt sig långt under nivån för statslåneräntan när det gäller sparräntan på ISK. Avanzas ränta är som högst 1,92 procent, Nordnet betalar 1,24 procent och av storbankerna är det Swedbank som med 1,55 procent betalar den högsta sparräntan inom ISK.
Skattefri nivå på 300.000 kronor
När det gäller huvudsyftet med regeringens förslag, en skattefri nivå på 300.000 kronor för sparande i ISK eller kapitalförsäkring, framgår att 3,9 miljoner personer väntas få en skattelättnad om reglerna klubbas av riksdagen före årsskiftet. Maximal skattesänkning för en sparare uppskattas till 3 150 kronor per år enligt finansdepartementets kalkyl. En mediansparare, med 77 000 kronor på ISK eller i en kapitalförsäkring, får en skattesänkning på 777 kronor. Detta enligt en uträkning som Di rapporterat.
Kostnad för staten
Kostnaden för skattesänkningen antas bli cirka 7 miljarder kronor om året. Denna förändring syftar till att stimulera sparandet bland befolkningen och göra det mer fördelaktigt att använda sig av ISK och kapitalförsäkringar. Om förslaget om lägre beskattning av ISK går igenom innebär det en betydande förändring för många svenska sparare och kan bidra till ökad ekonomisk trygghet.