Skandia varnar: Demografin kan göra pensionsskulden tyngre

Sveriges pensionsskuld i kommuner och regioner uppgick till 619 miljarder kronor vid utgången av 2025. Det visar en ny rapport från Skandia. Trots att pensionskostnaderna väntas sjunka på kort sikt varnar Skandia för att demografin kan göra skulden allt mer betungande för välfärden.

Pensionsskulden når 619 miljarder kronor

– Kommuner och regioner ska både finansiera dagens välfärd och skapa ekonomiska förutsättningar för framtidens skola, vård och omsorg. Pensionsskulden är sällan den största ekonomiska utmaningen i sig, men den påverkar det långsiktiga handlingsutrymmet. Därför är det viktigt att förstå hur pensionsåtagandena utvecklas och planera för dem utifrån den egna organisationens förutsättningar, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Lästips: Kartläggning: Pension mot bolånerabatt – så gör de fem storbankerna

Skandias kartläggning visar att kommunernas och regionernas sammanlagda pensionsskuld ökade svagt under 2025 och nu uppgår till 619 miljarder kronor.

Kommunerna står för 254 miljarder kronor, medan regionernas pensionsskuld uppgår till 365 miljarder kronor. Av den totala skulden redovisas 332 miljarder i balansräkningarna. Ytterligare 287 miljarder kronor, motsvarande 46 procent av pensionsskulden, ligger som ansvarsförbindelser.

Skandia pekar på att regionernas större pensionsskuld bland annat beror på högre lönenivåer och fler högavlönade yrkesgrupper, exempelvis läkare.

Nästan en kvarts miljon per familj

Utslaget på Sveriges befolkning motsvarar kommunernas och regionernas pensionsskuld drygt 58 000 kronor per invånare. För en familj med två vuxna och två barn innebär det enligt Skandia nästan en kvarts miljon kronor.

Sedan 2021 har pensionsskulden per invånare ökat med omkring 10 000 kronor. Samtidigt varierar förutsättningarna kraftigt mellan olika delar av landet, beroende på bland annat befolkningsutveckling, försörjningskvot och kommunernas ekonomiska styrka.

Skandia ser ett fönster för att agera

De senaste åren har pensionskostnaderna varit historiskt höga efter den kraftiga inflationen 2023 och 2024. Nu pekar prognoserna enligt rapporten mot lägre kostnader på kort sikt och därefter en gradvis normalisering.

Skandia menar därför att kommuner och regioner har ett tillfälle att stärka sin långsiktiga ekonomi innan den demografiska utvecklingen blir mer utmanande.

”Det viktigaste är inte att betrakta pensionsskulden som ett problem, utan att förstå hur den utvecklas och vilka möjligheter som finns att hantera den utifrån den egna organisationens förutsättningar”, skriver Mattias Munter i rapporten.

Välfärden kan få mindre ekonomiskt utrymme

På längre sikt väntas fler äldre behöva vård samtidigt som färre personer i arbetsför ålder ska bära kostnaderna. Skandia framhåller även inflation och ökad medellivslängd som risker som kan driva upp framtida pensionskostnader.

Ulf Johansson, affärschef för Skandia Offentlig affär, efterlyser därför långsiktiga finansiella planer. Rapporten pekar på att stigande pensionskostnader annars kan minska utrymmet för investeringar och välfärd och i förlängningen bidra till skattehöjningar eller försämrad kvalitet inom skola och omsorg.

FAQ

Hur stor är Sveriges pensionsskuld i kommuner och regioner?

Den uppgick till totalt 619 miljarder kronor vid utgången av 2025.

Hur stor är pensionsskulden per invånare?

Kommunernas och regionernas sammanlagda pensionsskuld motsvarar drygt 58 000 kronor per invånare.

Varför har regionerna större pensionsskuld än kommunerna?

Skandia pekar bland annat på högre lönenivåer och fler högavlönade yrkesgrupper inom regionerna. Många kommuner har dessutom försäkrat delar av sina pensionsåtaganden.