Senaste börsnyheterna

Internationellt

De amerikanska börserna steg under fredagskvällen, där S&P 500 stängde upp 0,7 %. Uppgången skedde framför allt efter att Europas börser stängt. Trots det positiva börssentimentet i USA har riskaptiten nu vänt nedåt, främst på grund av den nedgradering av USA:s kreditbetyg som tillkännagavs av Moody’s. Asiens börser visar fallande kurser och USA-terminerna pekar nedåt med cirka 1 %, medan de europeiska terminerna backar med några tiondels procent.

Samtidigt ger ekonomisk-politisk oro avtryck i centralbankernas syn. Belgiens centralbankschef Pierre Wunsch, vanligtvis hökaktig, öppnar nu för att ECB kan behöva sänka räntan till under 2 % på grund av negativa effekter från det pågående handelskriget.

I Storbritannien väntas EU-ledare, inklusive Ursula von der Leyen, möta premiärminister Starmer för att diskutera handel, fiske och studentutbyten. Det råder dock osäkerhet kring om konkreta förslag hinner färdigställas till mötet. Den föreslagna försvars- och säkerhetspakten väntas dock få brett stöd. Inrikespolitiskt hotar både Tories och Reform UK att riva upp eventuella nya avtal vid ett framtida maktskifte.

Politiken står även i fokus i flera andra länder. I Rumänien stärktes leuen efter seger för en EU-vänlig mittenkandidat i presidentvalet. I Polen väntar en andra valomgång mellan en liberal kandidat och en Trumpvänlig motkandidat den 1 juni. I Portugal behåller mitten-högerregeringen sin position, men ett högerpopulistiskt parti avancerar kraftigt.

Sist men inte minst planerar Trump ett samtal med Putin under måndagen för att återuppta de insomnade fredsförhandlingarna kring Ukraina.

Andra klassens obligationer

USA:s kreditbetyg nedgraderades i fredags kväll av Moody’s från Aaa till Aa1, med stabila framtidsutsikter. USA har därmed inte längre högsta möjliga kreditbetyg hos något av de tre stora institut, då både S&P (2011) och Fitch (2023) redan tidigare agerat. Vita huset avfärdade Moody’s beslut som irrelevant och betonade kreditvärderingsinstitutens tidigare misstag.

Trots det steg den amerikanska tioårsräntan med fem räntepunkter till 4,49 % under fredagen och fortsätter att stiga på måndagsmorgonen. Moody’s pekar i sin motivering på ett växande budgetunderskott – från nuvarande 6,4 % till förväntade 9 % av BNP 2035 – om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

Samtidigt röstades republikanernas budgetförslag ned i representanthuset, delvis på grund av interna republikanska röster som oroar sig för just stora underskott.

Färska värdepappersdata (TICS) visar dessutom att Kina fortsätter minska sitt innehav av amerikanska statspapper, medan Storbritannien nu intagit andraplatsen efter Japan. Europa ökar samtidigt sina innehav, trots pågående handelskonflikter.

Statistik i fokus

Den amerikanska statistiken väntas bli tunn denna vecka. Fokus riktas främst mot prisförväntningarna i torsdagens PMI samt ett antal Fed-tal, som sannolikt kommer att bekräfta tidigare räntebudskap.

I Europa är det mer spännande. Torsdagen bjuder på både euroområdets PMI och tyska Ifo-index. Hittills har hoppet om expansiv finanspolitik i synnerhet från Tyskland fått större tyngd än rädslan för högre tullar – industrins PMI har stigit till den högsta nivån sedan 2022, även om det fortfarande ligger under 50, vilket indikerar krympande produktion. PMI för tjänstesektorn är strax över 50, men har fallit något i kölvattnet av årets tullturbulens.

Det är för tidigt att se tydliga effekter på producentpriser eller exportmönster från Asien, men torsdagens siffror för producentpriser i Tyskland kan ge ledtrådar.

Australien förväntas sänka räntan med 25 punkter imorgon, medan Storbritannien väntas redovisa stigande inflation, framför allt drivet av högre el- och gaspriser. EU-kommissionen presenterar samtidigt reviderade prognoser för alla EU-länder.

Sverige

På torsdag väntas Riksgälden höja auktionsvolymerna med 0,5 miljarder till 5,5 miljarder kronor i sin nya prognos och lånerapport. En ny syndikering av en 30-årig statsobligation är också möjlig. Ökade försvarsutgifter, stöd till Ukraina och en mer expansiv finanspolitik inför valet 2026 ökar upplåningsbehovet, särskilt när överskottsmålet överges till förmån för ett balansmål på 0,3 % av BNP.

Underskotten har hittills endast varit marginellt större än prognos, vilket gör det svårt att säga hur snabbt obligationsutbudet ökar.

Arbetslösheten (fredag) väntas stiga kraftigt efter ett oväntat stort fall i mars. Arbetskraftsundersökningen har visat stor volatilitet hittills i år. Sysselsättningsindikatorer har dock förbättrats något de senaste månaderna, även om arbetsmarknaden fortsatt bedöms som svag.

Bostadsbyggandet (också fredag) väntas öka något från en låg nivå. Pristryck och svag efterfrågan fortsätter att tala för ytterligare räntesänkningar. Inflationen enligt HIKP för april publiceras idag – kärninflationen (exklusive energi, mat, alkohol och tobak) väntas stiga något från 2,2 % i mars, men fortsatt ligga lägre än i euroområdet.

Sammanfattningen av de senaste börsnyheterna är baserad på SEB:s eminenta nyhetsbrev “Morning Alert” av Olle Holmgren. En mer omfattande version med grafer och djupare utveckling av resonemangen kan läsas här.