Senaste börsnyheterna

Internationellt

Ädelmetaller som silver och guld föll tydligt under gårdagen i vad som beskrivs som vinsthemtagningar efter ett exceptionellt starkt år. Samtidigt återhämtade oljepriset större delen av fredagens nedgång. Dollarn stärktes något medan långa statsräntor sjönk marginellt. Börsutvecklingen var blandad: europeiska börser steg överlag, men försvarsaktier pressades av mer försonliga signaler från Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. I USA kämpade aktieindex för att hålla sig på plus och stängde strax under nollstrecket. Senare under dagen skärpte Vladimir Putin åter retoriken kring kriget i Ukraina, vilket bidrog till ökad geopolitisk osäkerhet. Asiatiska börser visar under morgonen en blandad utveckling och terminsmarknaderna signalerar en avvaktande öppning i både Europa och USA.

Dagens agenda och centralbanker

Fokus ligger i dag på protokollen från Riksbankens och Federal Reserves senaste möten. Marknaden söker framför allt signaler om hur centralbankerna bedömer riskerna för tillväxt och inflation samt hur nära Fed var att avstå från en ränteändring. Utöver detta publiceras statistik över utlåning till svenska hushåll, Norges Banks valutatransaktioner för januari samt spansk inflation. Sammantaget väntas dagens data ge viktiga ledtrådar om ränteläget framöver.

Ett turbulent år i backspegeln

Året går mot sitt slut efter en period präglad av stora politiska och geopolitiska svängningar. Donald Trumps återkomst till makten har inneburit kraftiga förändringar i USA:s utrikes- och handelspolitik, med breda tullar och ett mer konfrontativt förhållningssätt till både allierade och motståndare. Relationerna mellan Europa och USA har tydligt förändrats, samtidigt som Rysslands krig i Ukraina närmar sig sitt fjärde år. Europas svar har varit ökade satsningar på försvar och infrastruktur, och inom NATO har nya mål för försvarsutgifter enats. I Mellanöstern bidrog en skör vapenvila mellan Israel och Palestina till viss stabilisering efter en period av intensiva strider.

Stark riskaptit trots osäkerhet

Trots hög politisk osäkerhet har de finansiella marknaderna visat anmärkningsvärd motståndskraft. Globala aktiemarknader har stigit och dollarn har försvagats kraftigt. Råvarumarknaden speglar en splittrad global ekonomi: metaller som silver och koppar, viktiga för AI och den gröna omställningen, har haft kraftiga uppgångar, medan svag efterfrågan och stort utbud pressat ned oljepriset. Samtidigt har oro för statsfinanser och inflation drivit guldpriset till höga nivåer.

AI som tillväxtmotor

Artificiell intelligens har varit en central drivkraft bakom både tillväxt och börsutveckling under året. Stora, kapitalintensiva investeringar i AI har lyft BNP och aktievärderingar, särskilt i USA, men också bidragit till begrepp som ”jobless growth” och ”K-formad tillväxt”. Ekonomin visar styrka, medan arbetsmarknaden är svalare, vilket skapat en svår balansgång för både investerare och beslutsfattare. Oro för höga värderingar har periodvis lett till ökad volatilitet på börserna.

Statsfinanser och politisk oro i Europa

De ökade försvarssatsningarna sammanfaller med fortsatt svag konjunktur i Europa, vilket satt press på statsfinanserna. Situationen är särskilt ansträngd i Frankrike och Storbritannien. I Frankrike har politisk turbulens bidragit till att tioåriga statsräntor nu ligger över de grekiska, medan Storbritannien brottas med stagflation och svåra budgetutmaningar. Även länder med relativt starka finanser har påverkats, och ökad statlig upplåning har bidragit till högre långräntor i bland annat Tyskland och Sverige.

Penningpolitisk normalisering

Centralbankerna har fortsatt att spela en avgörande roll. Även om inflationskampen inte är helt över präglades året av en tydlig normalisering jämfört med perioden 2021–2023. Federal Reserve återupptog sina räntesänkningar efter en paus, medan ECB och Riksbanken fortsatte sänka men nu bedöms ha nått räntebotten. Bank of Japan tog ett historiskt steg bort från sin ultraexpansiva politik, och den japanska styrräntan ligger nu på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet.

Sverige

Den svenska kronan har haft ett mycket starkt år och stärkts kraftigt mot dollarn, som pressats av lägre ränteförväntningar, svalare tillväxt och politisk osäkerhet i USA. En förstärkning till omkring 9,15 kronor per dollar skulle vara den största på minst 50 år. Kronan har samtidigt stärkts mot samtliga större valutor. Förväntningar om högre svensk tillväxt, relativt höga räntor, starka statsfinanser och ökat internationellt investerarintresse har bidragit till utvecklingen. Trenden kan fortsätta nästa år när tillväxten tar fart, men sannolikt i ett lugnare tempo.