Den 15 augusti publicerade SBAB årets fjärde nummer av rapporten Boräntenytt. I den redogör SBAB:s chefsekonom Robert Boije för de huvudsakliga slutsatserna, med särskilt fokus på den senaste inflationsstatistiken från SCB som publicerades dagen innan. Boräntenytt i sin helhet kan läsas här.
Inflationen sjönk för andra månaden i rad i juli
Den 14 augusti rapporterade SCB siffror över inflationen i juli, mätt som förändringen av den allmänna prisnivån i Sverige under det senaste året. Dessa siffror ger en tydlig bild av hur mycket dyrare konsumtionen har blivit för hushållen. Av de olika inflationsmåtten är två särskilt viktiga för Riksbankens beslut om styrräntan. KPIF visar inflationen när effekten av Riksbankens räntehöjningar på bolånekostnaderna är borträknad. KPIF-XE rensar även bort de effekter som varierande el- och drivmedelspriser har haft.
Enligt KPIF låg inflationen i juli på 1,7 procent, vilket är klart under Riksbankens mål på 2 procent. Det är andra månaden i rad som inflationen ligger under målet. KPIF-XE visade däremot en inflation på 2,2 procent, något över målet. Trots detta anser SBAB att inflationen nu ligger i linje med Riksbankens mål och att vi kan förvänta oss fortsatt måluppfyllelse de kommande månaderna. De faktorer som tidigare drev upp inflationen, som höga energi- och livsmedelspriser, har nu återgått till normala nivåer.
Riksbanken väntas sänka räntan mer än vad den hittills sagt
När Riksbanken i slutet av juni senast beslutade om styrräntan, valde man att lämna den oförändrad men antydde att ytterligare 2–3 sänkningar kunde bli aktuella under året. SBAB bedömer att det kan bli upp till fyra sänkningar under hösten och ytterligare sänkningar därefter. Skälen till detta är bland annat den senaste tidens lägre inflation, stigande arbetslöshet och minskad hushållskonsumtion, vilket i sig brukar leda till lägre inflation.
SBAB förväntar sig att Riksbanken sänker styrräntan totalt fem gånger i år, vilket stämmer väl överens med tidigare prognoser. På längre sikt tror de dock att de bundna räntorna kan komma att stiga något igen efter den senaste nedgången. Detta kan leda till ett ökat intresse för längre bindningstider, även om den rörliga räntan fortfarande dominerar.
Valet av räntebindningstid är dock inte självklart. Det beror på bolånetagarens syn på risker och vilka ekonomiska marginaler som finns för att hantera oväntade förändringar i räntekostnaderna.
Så påverkas månadskostnaden enligt prognosen
Några avslutande ord
Avslutningsvis bör det nämnas att det finns risker i omvärlden som kan påverka ränteutvecklingen, något som har blivit tydligt de senaste åren. Ett exempel är ett potentiellt eskalerande krig i Mellanöstern, vilket skulle kunna driva upp bränsle- och fraktpriserna igen och därmed inflationen. Låt oss hoppas att det inte blir fallet – och inte bara för inflationens och räntenivåns skull.
