Inflationen väntas falla snabbt – utrymme för ny räntesänkning
Efter ett år präglat av räntehöjningar ser nu konjunkturvindarna ut att vända. Enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije talar mycket för att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare – troligtvis i augusti. Inflationen har fallit tillbaka i ungefär samma takt som den tidigare steg, vilket skapar utrymme för en lägre räntenivå.
Prisökningarna på livsmedel och restaurangtjänster, tillsammans med ändringar i KPI-korgen, har under en tid pressat upp inflationen över Riksbankens mål. Men nu visar SCB:s senaste siffror tydliga tecken på fallande priser både i producent- och importled. Lägg därtill en svag arbetsmarknad och trög ekonomisk återhämtning, och det råder en sammantagen bild av att inflationstrycket är på väg ned.
– Vi tror att det dröjer till augusti innan Riksbanken vågar sänka räntan igen, men sannolikheten för en räntesänkning redan i juni har ökat, säger Robert Boije.
Geopolitisk oro skapar ekonomisk osäkerhet
Trots förbättrade inflationsutsikter är det geopolitiska läget en joker i leken. Donald Trumps återkommande utspel om tullhöjningar, senast hotet om 50-procentiga tullar mot EU, skapar osäkerhet på både marknader och i handelssystem.
Den globala BNP-tillväxten hämmas, börserna blir volatila och riskpremierna stiger. Det påverkar långräntor och gör det svårare att förutse framtida ränteutveckling.
– Det enda vi kan vara riktigt säkra på är att osäkerheten är ovanligt stor, säger Boije.
Rörlig ränta kan bottna i september – mindre förmånligt att binda
För hushåll med bolån innebär den väntade räntesänkningen att den rörliga bolåneräntan kan nå sin botten i september, på strax under 3 procent. Men den ökade osäkerheten i omvärlden har tryckt upp de längre marknadsräntorna, vilket gör bundna lån något dyrare än tidigare prognoser.
SBAB bedömer att bolåneräntorna i januari 2026 kommer att ligga i spannet 3,1–3,7 procent beroende på bindningstid.
– Givet vår prognos blir det i kronor och ören billigast att välja rörlig ränta i början av juni. Men riskbilden gör att hushåll med låg riskaptit fortfarande har goda skäl att binda, säger Boije.
Vägval för hushållen: trygghet eller lägsta kostnad?
Det finns alltså inget entydigt svar på vad som är bäst för hushållen just nu. För den som klarar en viss osäkerhet och kan dra nytta av en lägre rörlig ränta under sensommaren, är det ekonomiskt fördelaktigt att hålla sig rörlig. För hushåll med liten ekonomisk buffert eller oro för framtida räntehöjningar kan det däremot vara klokt att binda – även om det innebär en något högre kostnad initialt.
Med en världsekonomi som darrar på grund av handelskonflikter, krig och valoro, kan trygghet i vissa fall väga tyngre än ett par tiondels procent i räntekostnad.
Slutsats: Ränteläget gynnsamt men bräckligt
Sverige går mot ett lägre ränteläge, vilket är goda nyheter för bolånetagare. Men det finns flera störningsmoment i omvärlden som snabbt kan förändra förutsättningarna. Den som tar beslut om bolån i sommar bör därför väga in både det ekonomiska läget och sin egen riskprofil – för just nu är det svårare än vanligt att navigera rätt.
