Två tunga remissinstanser säger nej
I en nyligen avslutad remissrunda står det klart att Tidöpartiernas förslag om sänkt skatt på investeringssparkonton (ISK) inte tas emot väl av alla. Ekonomistyrningsverket (ESV) och Konjunkturinstitutet (KI) är båda kritiska till regeringens initiativ, som syftar till att avskaffa skatten på de första sparade 300 000 kronorna för sparare med ISK, kapitalförsäkringar eller PEPP-produkter. Tidningen har tagit del av remissvaren där instanserna uttrycker sina farhågor.
Olika syn på sparandets fördelning
Regeringens beräkningar visar att förslaget skulle gynna över 3,5 miljoner svenskar som har ett ISK, varav tre av fyra av dessa sparare har mindre än 300 000 kronor i sitt sparande. Trots detta menar kritikerna att förslaget främst gynnar de som redan har större summor sparade. KI påpekar att nästan hälften av alla ISK-sparare har mindre än 74 000 kronor på sina konton, vilket gör det svårt att motivera en skattefri gräns på 300 000 kronor. De argumenterar att förslaget sannolikt inte kommer att locka nya sparare, utan istället ge en betydande skattelättnad för redan förmögna sparare.
Risk för ökad skatteplanering
ESV och KI är även oroliga för att det höga skattefria beloppet kan leda till ökad skatteplanering. KI menar att risken för skatteflykt blir uppenbar med nuvarande förslag, och att en lägre gräns skulle kunna minska denna risk avsevärt.
Glädjekalkyler ifrågasätts
Båda remissinstanserna ifrågasätter även regeringens ekonomiska prognoser och anser att de bygger på en glädjekalkyl. Enligt regeringens egna siffror skulle skattelättnaderna leda till minskade skatteintäkter på cirka 7 miljarder kronor från 2025 och framåt. ESV varnar dock för att staten kan tappa minst tre miljarder kronor ytterligare i uteblivna skatteintäkter på grund av skatteplanering, något som kan innebära större ekonomiska förluster än förväntat.
När och hur träder förslaget i kraft?
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, om de godkänns. Med tanke på den skarpa kritiken från tunga remissinstanser återstår det att se om förslaget kommer att genomföras i sin nuvarande form, eller om det kommer att justeras för att möta de farhågor som framkommit. Diskussionen kring ISK-skatten är långt ifrån över, och det står klart att ytterligare debatt och analys kommer att vara nödvändig.