Så skulle svenskarna använda 500 kronor extra i månaden

Om du fick 500 kronor extra i månaden, vad skulle pengarna gå till? Den frågan har ställts i en ny Sifoundersökning på uppdrag av Swedbank. Resultatet visar att nästan 60 procent av svenskarna skulle spara hela eller delar av pengarna. Samtidigt skulle tillskottet i stället behövas direkt till vardagens utgifter för många ensamstående föräldrar.

– Något fler hushåll uppger att de har en ekonomi i balans idag jämfört med för ett år sedan, och för många skulle ett extra tillskott gå direkt till sparandet. Men för en del grupper skulle mer pengar i plånboken spela större roll i den vardagliga ekonomin, säger Madelén Falkenhäll, ekonom finansiell hälsa på Swedbank.

Ensamstående föräldrar har mindre marginaler

Bland ensamstående föräldrar uppger 30 procent att de skulle använda de extra pengarna till sådant som behövs i vardagen.

Samtidigt svarar 16 procent i gruppen att 500 kronor extra inte skulle vara tillräckligt för att få ekonomin att gå ihop. Samma andel, 16 procent, uppger detta bland företagare.

Resultatet visar därmed att ett relativt begränsat tillskott kan få helt olika betydelse beroende på hushållets ekonomiska situation.

Fler kvinnor får pengar över varje månad

Totalt uppger 66 procent av svenskarna att deras inkomster är större än utgifterna varje månad. Det är en mindre ökning jämfört med för ett år sedan.

Förbättringen sker bland kvinnorna och är särskilt tydlig bland kvinnor mellan 50 och 64 år. I den gruppen uppger 74 procent att de har pengar över varje månad. I augusti 2025 var motsvarande andel 67 procent.

Tre av fyra tror på en god privatekonomi

Undersökningen visar också en relativt stark ekonomisk framtidstro. Totalt 76 procent tror att deras privatekonomi kommer att vara god i framtiden.

Samtidigt är 18 procent tveksamma till om de kommer att få en bra ekonomi eller säkra på att ekonomin kommer att vara dålig även på längre sikt.

Skillnaderna blir tydliga när svaren delas upp efter inkomst. Bland personer som tjänar mindre än 30 000 kronor före skatt är var tredje tveksam eller säker på att den egna privatekonomin kommer att vara dålig i framtiden.

– Även om de ekonomiska marginalerna har ökat för de flesta så har det gått åt motsatt håll för de i de lägre inkomstspannen. De ser också mer pessimistiskt på sin ekonomiska framtid, säger Madelén Falkenhäll.