Så mycket sparar hushållen på halverad matmoms

Regeringen planerar att tillfälligt halvera matmomsen från 12 till 6 procent – en reform som kan innebära märkbara besparingar för svenska hushåll. Förslaget, som väntas presenteras inom kort, ska gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027, och beräknas kosta staten cirka 37 miljarder kronor.
Så mycket billigare blir maten
Enligt Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, skulle en genomsnittlig vuxen spara 1 500–2 000 kronor per år. Då en svensk vuxen i snitt lägger cirka 3 000 kronor i månaden på mat, kan en barnfamilj alltså räkna med flera tusenlappar i lägre matkostnader under reformperioden.
Regeringen vill bevaka prissänkningarna
För att säkerställa att prissänkningen verkligen når konsumenterna kan Konkurrensverket få i uppdrag att övervaka butikerna.
– Det är en bra idé, säger Ulf Mazur. ”Inte bara att priserna sänks initialt, utan att man fortsätter följa utvecklingen. Handeln får samtidigt ökad försäljningsvolym, vilket också gynnar butikerna.”
Konsumenternas ökade prisfokus
Mazur menar att butikerna knappast kan undvika att sänka priserna, eftersom både medier och konsumenter granskar matpriser noggrannare än någonsin.
– Det sista en handlare vill är att kunderna känner sig lurade. Därför tror jag på reella sänkningar, men det gäller att bevaka så att det inte blir marginalförstärkning över tid, säger han.
Politiskt tryck bakom reformen
Förslaget om halverad matmoms har länge drivits av Sverigedemokraterna, som enligt uppgifter till Expressen säkrat reformen i budgetförhandlingarna. Även Socialdemokraterna har förespråkat en momssänkning på mat.
FAQ – Vanliga frågor om halverad matmoms
När träder den sänkta matmomsen i kraft?
Planen är att den gäller från 1 april 2026 till 31 december 2027.
Hur mycket kan en vuxen spara?
Enligt Matpriskollen mellan 1 500 och 2 000 kronor per år.
Vad kostar reformen staten?
Enligt SVT Nyheter beräknas kostnaden bli 37 miljarder kronor.
Kommer butikerna verkligen sänka priserna?
Experter tror att de initialt gör det, men betonar vikten av löpande bevakning för att säkerställa långsiktig effekt.
Vilka partier driver frågan?
Främst Sverigedemokraterna, men även Socialdemokraterna har ställt sig bakom förslaget.