Sverige står inför en ny verklighet i energisystemet – där batterier och vattenkraft som lagringslösningar kan spela en nyckelroll. En ny rapport från AFRY visar att en kraftfull utbyggnad av energilagring inte bara är möjlig, utan också avgörande för att stabilisera elpriser och klara klimatmålen.
Energilagring kan halvera dyra pristoppar
Enligt AFRYs nya rapport skulle energilagring kunna minska antalet timmar med höga elpriser – över 2 kr/kWh – med upp till 56 procent fram till år 2035. Dessutom visar simuleringarna att den värsta pristoppen samma år kan kapas med över 70 procent.
Beräkningarna bygger på AFRYs elmarknadsmodell BID3, som simulerar timvis elproduktion från samtliga kraftslag. Resultaten ger ett tydligt besked: energilagring är inte längre ett ”komplement”, utan ett grundfundament för ett fungerande elsystem i ett allt mer elektrifierat Sverige.
Systemets flexibilitet är nyckeln
Den ökande andelen väderberoende produktion, såsom vind och sol, kräver ökad flexibilitet i elnätet. Samtidigt dröjer utbyggnaden av ny kärnkraft och efterfrågan på el skjuter i höjden – inte minst från industri, transporter och digital infrastruktur. Energimarknaden behöver kunna hantera stora variationer i både tillgång och efterfrågan, timme för timme.
– Trots potentialen saknar Sverige i dag ett tydligt investeringsramverk för energilagring, konstaterar Linda Pålsson, vd för AFRY. Lagring måste ses som en förutsättning – inte ett tillval – för att nå netto noll.
Lärdomar från Europa: så kan Sverige ta täten
Rapporten innehåller också internationella jämförelser. Länder som Storbritannien, Österrike och Italien har redan etablerat omfattande stödsystem och marknadsmodeller för att snabba på utbyggnaden av energilagring.
Sverige ligger efter, men AFRY menar att det finns goda möjligheter att ta en ledande roll – förutsatt att politiken snabbt skapar en långsiktig och tydlig spelplan.
– Siffrorna är tydliga, säger Henrik Tegnér, hållbarhetschef på AFRY. Utbyggd lagringskapacitet sänker kostnader, minskar importberoende och stärker försörjningstryggheten i en osäker geopolitisk tid.
FAQ – Energillagringens roll i framtidens elmarknad
Vad är energilagring?
Energilagring innebär att överskottsel sparas – exempelvis i batterier eller vattenmagasin – för att användas när efterfrågan ökar eller produktionen sviktar.
Hur påverkar energilagring elpriserna?
Genom att jämna ut tillgång och efterfrågan minskar pristoppar. AFRYs modell visar att elpristopparna kan minska med över 50 procent till 2035.
Vad krävs för att energilagring ska byggas ut i Sverige?
En tydlig investeringsram, incitamentsstrukturer och marknadsmodeller som gör det lönsamt att satsa på lagringsteknik.
Vilka tekniker används för lagring?
Främst batterier (ofta litiumjon) och pumpkraft/vattenkraft. På sikt även vätgas och termisk lagring.
Hur står sig Sverige jämfört med andra länder?
Flera europeiska länder har kommit längre i att skapa stödsystem och tydliga marknadsmodeller. Sverige har potential att leda, men måste agera snabbt.
