Riksbankschefen om AI:s påverkan på penningpolitik och ekonomi

Förste vice riksbankschef Aino Bunge talade idag om AI:s effekter på ekonomin och penningpolitiken. Hon ser stora potentiella konsekvenser, men bedömer att AI ännu inte påverkar den dagsaktuella penningpolitiken.

AI och ekonomin: Oro och fascination sida vid sida

”I skuggan av geopolitiken läser vi dagligen i nyheterna om lika delar oro och fascination inför AI:s påverkan på samhället och ekonomin. Historien visar att teknologiska framsteg inte lett till högre arbetslöshet. Men det är ingen naturlag, och här har politiken en viktig roll att spela.”

Det sade Bunge när hon under tisdagen talade om AI:s effekter på ekonomin och penningpolitiken på konferensen Morgondagens Samhälle i Stockholm, arrangerad på Münchenbryggeriet den 19 maj 2026.

Unga drabbas mest, men anpassar sig lättare

En central lärdom från historien är att gamla arbetstillfällen tenderar att ersättas av nya, men att omställningen ofta är besvärlig för dem som verkar inom de yrken som automatiseras. Bunge pekade specifikt på att unga personer riskerar att påverkas särskilt mycket av AI-utvecklingen, men att de samtidigt har lättare att anpassa sig till nya förhållanden än äldre.

Lästips: Origo: Lägre inflationsprognoser

Hon lyfte också fram ett tydligt mönster bland arbetsgivarna: ”Företagen verkar dock följa principen ’no hire, no fire’. Man säger inte upp unga personer i de utsatta yrkena, men man anställer heller inte de som är nya på arbetsmarknaden.”

Makroekonomin och styrräntan: Svårbedömda effekter

Bunge gick vidare till den bredare frågan om hur makroekonomin och penningpolitiken kan påverkas av AI. Hon berörde bland annat företagens kostnader, den neutrala räntan, efterfrågan på investeringar och risken för en börsbubbla.

– Sammanfattningsvis kan en rad olika effekter uppstå av AI som kan påverka styrräntan åt olika håll. Tidpunkten för när effekterna uppstår är dock mycket svårbedömd.

Exempelvis kan AI bidra till ett produktionslyft, vilket innebär att vi kan producera alltmer med samma arbetsinsats. Det skulle sänka tillverkningskostnader och ha en dämpande effekt på inflationen och i ett andra steg leda till lägre styrränta.

Lästips: Norsk krona rusar när svenska kronan halkar efter

Bunge nämner ett annat scenario som skulle kunna ha motsatt effekt. På kort sikt kan behovet för AI-relaterade investeringar öka, vilket kan bidra till starkare efterfrågan. Det talar för högre inflation och en högre styrränta.

Lärdomar från dotcom-boomen och digitaliseringen

Bunge relaterade till den moderna historien och de diskussioner som fördes under dotcom-boomen, ”den nya ekonomin” och ”digitaliseringen”. Hon konstaterade att det kan ta tid innan nya teknologiers effekter syns i den vanliga makroekonomiska statistiken.

Ett sätt att leta efter tidiga tecken på förändring är därför att föra dialog direkt med företag. Även hushållens bild av den ekonomiska utvecklingen är viktig att följa löpande.

AI har ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden

Trots den snabba teknologiska utvecklingen landade Bunges sammanfattande bedömning i ett balanserat konstaterande: ”En sammantagen slutsats för min del är att AI just nu inte har slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i en sådan stor utsträckning att det påverkar den dagsaktuella penningpolitiken, men utvecklingen går mycket fort och det gör att vi noga måste följa vad som händer under de kommande åren.”

Kriget i Mellanöstern driver upp inflationen

I samband med talet kommenterade Bunge även sitt ställningstagande vid det senaste penningpolitiska mötet. Hon uppgav att kriget i Mellanöstern lett till stigande priser på olja, gas, flygbränsle och gödningsmedel, vilket gör att inflationen kommer att bli högre än vad som annars hade varit fallet. Riksbanken behöver enligt Bunge vara vaksam på spridningseffekter.

”Riskerna ökar ju längre kriget pågår, men jag tycker vi har ganska lite att vinna på att agera med penningpolitiken i ’förebyggande syfte’ på de utbudsstörningar vi nu ser. Svensk ekonomi är i ett bra utgångsläge, inflationen är låg, det finns gott om lediga resurser i ekonomi och inflationsmålet har en hög trovärdighet. Vi har utrymme att avvakta mer information innan vi behöver agera.”

FAQ: AI, ekonomin och penningpolitiken

Påverkar AI penningpolitiken i Sverige idag?

Enligt Aino Bunge har AI ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i tillräckligt stor utsträckning för att påverka den dagsaktuella penningpolitiken. Riksbanken följer dock utvecklingen noggrant.

Vilka grupper på arbetsmarknaden påverkas mest av AI?

Bunge lyfter fram att unga personer kan påverkas särskilt mycket av automatisering, men att de samtidigt har lättare att anpassa sig till nya förhållanden jämfört med äldre arbetstagare.

Vad menar Riksbanken med ”no hire, no fire” i relation till AI?

Det är ett mönster som Bunge observerat bland företagen, att de inte säger upp befintlig personal i utsatta yrken på grund av AI, men att de heller inte anställer nya personer till dessa roller.

Hur kan AI påverka styrräntan i framtiden?

Bunge konstaterar att AI kan ge upphov till en rad olika makroekonomiska effekter som kan driva styrräntan i olika riktningar. Tidpunkten för dessa effekter är dock mycket svår att bedöma.

Varför agerar inte Riksbanken förebyggande mot inflationsriskerna kopplade till kriget i Mellanöstern?

Bunge framhåller att svensk ekonomi befinner sig i ett gott utgångsläge med låg inflation och god trovärdighet för inflationsmålet. Riksbanken bedömer att det finns utrymme att invänta mer information innan åtgärder vidtas.