På måndagsförmiddagen förlorade den svenska kronan värde gentemot både dollarn och euron efter en stark föregående vecka. Klockan 10:30 offentliggjorde Riksbanken sitt penningpolitiska protokoll, något som fick kronan att tappa i värde. Vid lunchtid tappade kronan 6 öre mot dollarn och 7 öre mot euron. En dollar kostade 10,98 och euron 11,57 kronor.
Under septembers penningpolitiska möte beslöt sig direktionen för att höja styrräntan med 25 punkter till 4 procent. Enligt Riksbanken prognos går det inte att utesluta en ytterligare höjning av styrrätan den 23 november. Enligt ledamöterna var det lämpligt med en räntehöjning den 20 september för att säkerställa att inflationen fortsätter ned och stabiliseras kring inflationsmålet inom rimlig tid.
Ledamöterna konstaterade att inflationen är på väg ner i linje med Riksbankens bedömning i juni men ser samtidigt att inflationstrycket fortsätt är för högt samt att svenska kronan är svag.
Direktionen konstaterade även att det kan vara nödvändigt att höja styrräntan ytterligare. Inkommande data och dess påverkan på ekonomin och inflationsutsikterna kommer att spela en viktig roll i utformningen av penningpolitikens framtid. Men ledamöterna betonade att det kommer att vara nödvändigt att bibehålla en stram penningpolitik under en lång tid framöver.
“Vid det penningpolitiska mötet i juni betonade jag att konjunkturbilden var särskilt svårbedömd. Den nya informationen efter det mötet har ändå varit i linje med den prognos vi då lade, och jag skulle säga att konjunkturindikatorerna nu är lite mindre spretiga. Vi ser en tydlig avmattning i konjunkturen, främst driven av snabbt minskade bostadsinvesteringar. Hushållens konsumtion minskar också, men har efter att räntehöjningarna inleddes ändå varit överraskande motståndskraftig. Och liksom tidigare har arbetsmarknaden förblivit stark med hög sysselsättning”, kommenterade Vice riksbankschef, Martin Flodén.
Martin Flodén fortsatte:
“om kronan fastnar på dagens svaga nivå kommer det nog behövas en stram penningpolitik under lång tid framöver för att fortsätta att motverka ett genomslag till konsumentpriserna.”
“Den svaga utvecklingen i euroområdet är förstås inte gynnsam för svensk ekonomi. Indikatorer pekar på att tillväxten blir svag under kommande kvartal. Förtroendeindikatorer har försämrats och nedgången är nu bredare än vid våra tidigare möten under 2023”, kommenterade riksbankschef, Erik Thedéen.
Erik Thedéen fortsatte:
“Som vi visade i den penningpolitiska rapporten i juni talar en hel del för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med. Det utgör en uppåtrisk för vår inflationsbedömning”,
