Positiva utsikter för räntesänkningar

Om inflations- och konjunkturutsikterna förblir stabila kan Riksbanken inleda en serie räntesänkningar redan i december och fortsätta under första halvåret 2025. Det meddelade vice riksbankschef Anna Breman under sitt anförande på tisdagen.

– Vi behöver vara vaksamma på att inflationen kan bli både högre och lägre framöver. Om utsikterna för inflationen ändras, kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken, sade Breman enligt en sammanfattning från Riksbanken.

Stärkt köpkraft och återhämtning för svensk ekonomi

Anna Breman framhöll att en låg och stabil inflation är gynnsam för både hushåll och arbetsmarknad. Återhämtningen i svensk ekonomi sker parallellt med att reallönerna stiger och hushållens köpkraft förbättras kraftigt under 2024 och 2025.

– En starkare inhemsk efterfrågan leder i sin tur till en starkare arbetsmarknad kommande år. Det är viktigt att svensk ekonomi snart återhämtar sig eftersom det skapar motståndskraft i en orolig omvärld och bidrar till fortsatt låg och stabil inflation i Sverige, sa Breman.

Geopolitiska risker och protektionism påverkar

Trots de positiva utsikterna lyfte Anna Breman fram flera riskfaktorer, däribland det osäkra geopolitiska läget och ökande protektionistiska tendenser globalt.

Senaste inflationssiffrorna

De senaste inflationsutfallen visar att KPIF-inflationen låg på 1,5 procent i oktober, medan KPIF exklusive energi var 2,1 procent. Dessa siffror var något högre än Riksbankens prognos från september.

– Energipriserna fortsätter bidra till att hålla KPIF-inflationen under 2 procent, men vi ser också en trend med stigande livsmedelspriser. Detta är viktigt att följa, särskilt eftersom en svag krona kan driva upp priset på importerade livsmedel, kommenterade Breman.

Trots detta betonar hon att inflationen ligger nära målet och att de senaste siffrorna inte förändrar bilden av en låg och stabil inflation framöver.

Slutsats

Om de ekonomiska förutsättningarna håller i sig kan Sverige stå inför en period av räntesänkningar, vilket skulle gynna både hushåll och företag. Samtidigt måste Riksbanken navigera i ett komplext globalt landskap med potentiella risker för både inflation och tillväxt.