Starkare svensk tillväxt, ett högt globalt räntetryck och ledande centralbanker som höjer sina styrräntor gör att Riksbanken snart måste börja strama åt med räntehöjningar, enligt Erik Thedéen. Inte minst då inflationsriskerna ökar till följd av de stora utbudsstörningarna när det gäller olja, diesel och bensin – som en direkt effekt av Mellanösternkriget, men också ukrainska attacker mot energianläggningar i Ryssland.
– Vår bästa bedömning är ungefär två och en halv höjningar härifrån, säger Thedéen på en pressträff på Västsvenska handelskammaren i Göteborg.
”Inget akut inflationsproblem”
Att det inte blir höjd styrränta redan nu förklarar han med lediga resurser i svensk ekonomi – det vill säga för hög arbetslöshet – och ett bra utgångsläge när det gäller inflationen i Sverige jämfört med många andra ekonomier.
– Vi har inget akut inflationsproblem, säger Thedéen.
En osäkerhetsfaktor som kan pressa Riksbanken att höja ännu mer än så är om regeringen – vilken nu det blir – inte drar ned på reformutrymmet i statsbudgeten och drar tillbaka alla finanspolitiska stödåtgärderna som har införts, som halverad matmoms, halverade avgifter på kollektivtrafik och sänkta skatter på fossila bränslen.
– Det är ganska stora stimulanseffekter. Kanske 0,5 procentenheter på BNP, kanske ännu lite mer, säger Erik Thedéen.
– Det är ju ingen matematik i detta, men det kan leda till att vi behöver höja räntan ännu mer. Men i vår prognos så ligger ju antagandet att de faktiskt drar tillbaka det här, tillägger han.
Löneinflation kan få betydelse
Lönerörelsen som står för dörren får inte heller spåra ur. Väsentligt högre löneökningar än de cirka 3,5 procent per år som Riksbanken har i sin prognos kan ställa till det, enligt Thedéen.
– Om den inte skulle matchas av en väldigt stor produktivitetsuppgång samtidigt är det klart att vi då skulle få en stor löneinflation. Ja, då har det betydelse, säger han.
Fast han tonar ned riskerna för detta scenario:
– Vi har ju en väldigt god ordning på vår lönebildning där löntagarna får löpande reallöneökningar, även om de tappade mycket under 2022 och 2023.
Kronan stärktes marginellt efter beskedet.
– Betydligt mer hökaktigt än vad vi trodde det skulle bli, säger Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, om den nya räntebanan.