Riksbanken ökar krav på betalsystemen – en del av krisberedskapen

Omvärldsläget sätter press på betalningssystemets motståndskraft

Riksbanken ökar krav på betalsystemen som en del av krisberedskapen. Det rådande omvärldsläget med ökade geopolitiska spänningar och teknologiska utmaningar har satt betalningssystemets motståndskraft i fokus. Riksbankens senaste Betalningsrapport understryker behovet av att snabbt förstärka systemet genom att möjliggöra offlinebetalningar med kort och säkerställa att kontanter kan användas för livsnödvändiga inköp. Både statliga och privata aktörer måste agera, samtidigt som allmänheten har ett ansvar att förbereda sig för eventuella krissituationer. Det skriver man i ett pressmeddelande.

Offlinebetalningar med kort – en nödvändig förändring

Riksbanken påpekar att Sveriges nuvarande betalningsinfrastruktur har stora brister när det gäller offlinebetalningar. I dagsläget fungerar kortbetalningar endast med en fungerande internetanslutning, och blipptekniken bidrar till att många glömmer sina pinkoder. Detta är en betydande säkerhetsrisk i händelse av exempelvis cyberattacker eller andra tekniska haverier. Riksbanken arbetar nu aktivt med olika aktörer för att implementera offlinebetalningar med kort senast den 1 juli 2026.

Behovet av en starkare kontantinfrastruktur

Fysiska kontanter spelar fortfarande en viktig roll, både för beredskap och för dem som inte har tillgång till digitala betaltjänster. Riksbanken anser att lagstiftning behövs för att upprätthålla kontantanvändningen och ser positivt på de förslag som presenterades av Finansdepartementets kontantutredning. Bland annat föreslås en skyldighet för handlare att acceptera kontanter vid försäljning av livsnödvändiga varor samt skydd av hela kontantkedjan. Samtidigt diskuteras en övre beloppsgräns för kontantbetalningar för att motverka ekonomisk brottslighet.

Fler måste få tillgång till betalkonto

Riksbanken lyfter även fram att tillgången till betalkonton är avgörande för ekonomisk delaktighet. Idag är det nästintill omöjligt att ta emot lön eller betala räkningar utan ett bankkonto, vilket drabbar grupper som flyktingar och gästforskare. Banker hänvisar ofta till regler om penningtvätt och terrorismfinansiering när de nekar tillgång till betalkonton, men Riksbanken menar att fler måste ges tillgång till grundläggande banktjänster för att kunna delta i samhällsekonomin på lika villkor.

Direkta betalningar för småföretagare och privatpersoner

Ett annat viktigt initiativ handlar om att öka tillgängligheten av omedelbara betalningar. Swish har redan möjliggjort snabba betalningar, men fler betalningstjänster för omedelbara transaktioner behövs. Småföretagare efterfrågar särskilt snabbare betalningar för att förbättra kassaflödet och likviditeten. Riksbanken uppmanar bankerna att utveckla fler tjänster som gynnar såväl företag som privatpersoner.

Snabbare gränsöverskridande betalningar

Internationella betalningar är fortfarande betydligt långsammare än inrikesbetalningar. En betalning från Sverige till Danmark kan idag ta betydligt längre tid än en betalning inom Sverige. Riksbanken samarbetar med andra centralbanker för att snabba upp processen genom TIPS cross-currency, en ny tjänst som från och med oktober 2025 kommer möjliggöra omedelbara betalningar mellan valutor. För att detta ska bli verklighet krävs att bankerna ansluter sig till systemet.

Slutsats

Betalningssystemets robusthet är avgörande för Sveriges ekonomiska stabilitet och krisberedskap. Riksbanken ser ett akut behov av ökade offlinebetalningsmöjligheter, stärkta kontantinfrastrukturer, bättre tillgång till betalkonton samt snabbare nationella och internationella transaktioner. Staten, privata aktörer och allmänheten måste samarbeta för att skapa ett säkrare och mer motståndskraftigt betalningssystem.