Över 70 procent av hushållen väljer bort bundna räntor – trots lägre kostnad
Andelen bolån med rörlig ränta har nått en rekordhög nivå, enligt ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). I början av 2025 var över 70 procent av alla bolån tecknade med rörlig ränta, vilket markerar en tydlig trend i hushållens bolåneval under den senaste tiden.
– Vi ser att hushållen under det senaste året har avstått från att binda räntan på bolån trots att de bundna räntorna legat något lägre än de rörliga, säger Malcolm Svensson Rothmaier, nationalekonom på SCB.
Trenden pekar på en ökad osäkerhet i hushållens ekonomiska planering, där flexibilitet verkar väga tyngre än förutsägbarhet i kostnader.
Kortare bindningstider för nya lån
För de hushåll som trots allt väljer att binda sina räntor har preferenserna förändrats markant. Tidigare var det vanligt att binda lånen på mellan två och fem år, men i dag dominerar räntebindningstider på två år eller kortare.
– Situationen ser annorlunda ut för hushållen efter en period av högre inflations- och ränteläge. Det är en tydlig övergång från längre till kortare räntebindningstider för nya bolåneavtal, säger Marcus Gustavsson, även han nationalekonom på SCB.
Den ökade benägenheten att välja kortare löptider kan ses som ett uttryck för fortsatt osäkerhet kring framtida ränteutveckling och hushållens vilja att hålla dörren öppen för omförhandling.
Tillväxttakten avtar
Parallellt med förändringarna i ränteval har tillväxttakten för hushållens lån bromsats in. I februari 2025 uppgick de totala lånen till drygt 5 000 miljarder kronor, varav omkring 4 200 miljarder utgjordes av bolån.
– En viss återhämtning för bolånetillväxten märks nu i takt med att ränteläget kommer ner jämfört med läget under våren 2024, säger Malcolm Svensson Rothmaier.
Den långsiktiga trenden visar dock på en avmattning i hushållens lånebenägenhet – en följd av det osäkra konjunkturläget och en mer återhållsam kreditmarknad.
Svenska hushåll bland de mest skuldsatta i Europa
Trots en något försiktigare utveckling på senare tid tillhör svenska hushåll fortfarande de mest skuldsatta i Europa. Lån hos monetära finansinstitut motsvarar omkring 80 procent av Sveriges BNP – jämfört med det europeiska genomsnittet på cirka 50 procent.
Det väcker återkommande debatt om hushållens sårbarhet vid ränteuppgångar och deras påverkan på den svenska ekonomin i stort.
Fakta: Vad räknas som bostadslån?
Med bostadslån avses lån från monetära finansinstitut (MFI) till hushåll med småhus, ägarlägenheter eller bostadsrätter som säkerhet.
MFI inkluderar:
– Banker
– Bostadsinstitut
– Finansbolag
– Kommun- och företagsfinansierande institut
– Värdepappersbolag
– Penningmarknadsfonder
I praktiken är det främst banker och bostadsinstitut som ger ut bostadslån. Hushåll inkluderar även egenföretagare, men inte icke-vinstdrivande organisationer. Nya avtal avser enbart lån där ett nytt kontrakt ingåtts – automatiska ränteändringar räknas inte.
