Regeringsbildningen: detta händer när Kristersson rapporterar på tisdag

Snart två månader efter valet saknar Sverige fortfarande en ny regering. I tisdags röstade riksdagen nej till Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister. Nu sonderar Moderaternas Ulf Kristersson, som ska rapportera till talmannen senast tisdagen den 10 november. Här är läget i regeringsbildningen 2026.
Thand Ringqvist röstades ned
Talman Andreas Norlén föreslog Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Vid omröstningen den 3 november röstade fler än hälften av riksdagens ledamöter emot förslaget, och hon blev därmed inte vald, enligt riksdagen.
Samma dag gav talmannen Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen.
Så ser mandaten ut
Enligt Valmyndighetens slutliga resultat från valet den 13 september fick partierna följande mandat:
- Socialdemokraterna 99 (28,0 procent)
- Moderaterna 70 (19,9 procent)
- Sverigedemokraterna 62 (17,5 procent)
- Vänsterpartiet 30 (8,4 procent)
- Centerpartiet 25 (7,0 procent)
- Kristdemokraterna 22 (6,2 procent)
- Miljöpartiet 22 (6,1 procent)
- Liberalerna 19 (5,3 procent)
S, V, C och MP har tillsammans 176 av riksdagens 349 mandat. M, SD, KD och L har 173.
Så fungerar omröstningen
En statsministerkandidat behöver inte en egen majoritet. Det räcker att inte en majoritet av riksdagens ledamöter, alltså 175 eller fler, röstar emot. Därför handlar regeringsbildningen om vilka partier som är beredda att släppa fram en kandidat genom att avstå från att rösta nej.
Om riksdagen röstar ned talmannens förslag fyra gånger ska det enligt regeringsformen hållas ett extra val inom tre månader.
Vad händer nu i regeringsbildningen 2026?
På tisdag rapporterar Kristersson till talmannen. Därefter avgör talmannen om han ska lägga fram ett nytt förslag till statsminister eller ge någon annan ett nytt uppdrag. Fram till dess att en ny regering är på plats leder den nuvarande regeringen landet som övergångsregering.
För ekonomin innebär osäkerheten framför allt att det dröjer innan en ny regering kan lägga fram sin politik. Samtidigt har hushållen fått en räntehöjning från Riksbanken, och hushållens framtidstro har fallit.
