Regeringens beslut och motivering

Regeringen har fastställt riktåldern för pension för 2030 till 67 år, samma ålder som tidigare fastställts. Detta beslut är en del av arbetet med att upprätthålla och höja pensionsnivåerna. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje förklarar att beslutet är en nödvändig anpassning till en åldrande befolkning.

“Att vi lever allt längre och är friska högre upp i åldrarna är naturligtvis väldigt positivt. Samtidigt innebär det utmaningar, då den intjänade pensionen ska räcka över längre tid. För att stärka sin ekonomi och få pensionen att räcka till är det därför nödvändigt att arbetslivet förlängs. Ett förlängt arbetsliv medför även andra stora samhällsvinster, då det bland annat bidrar till att stärka den svenska välfärden och att kompetens som äldre och erfarna personer besitter stannar kvar längre på den svenska arbetsmarknaden”, säger Anna Tenje.

Höjningar av åldersgränserna

För att säkerställa pensionsnivåerna har åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem höjts både 2020 och 2023. En så kallad riktålder för pension har införts och från år 2026 ska denna styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern ska fastställas årligen och sex år innan den aktuella riktåldern tillämpas. Detta innebär att riktåldern för 2030 nu har fastställts till 67 år.

Implementering av förordningen

För att genomföra detta beslut har regeringen beslutat om en förordning som fastställer riktåldern för pension för år 2030 till 67 år. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024, vilket ger tillräcklig tid för både arbetsgivare och arbetstagare att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Samhällsekonomiska fördelar

Ett förlängt arbetsliv medför stora samhällsekonomiska fördelar. Genom att behålla äldre och erfarna personer på arbetsmarknaden längre, stärks den svenska välfärden och kompetensförsörjningen. Detta är särskilt viktigt i en tid då arbetskraftsbrist inom flera sektorer är ett växande problem.

Att höja riktåldern för pension till 67 år är därför inte bara en åtgärd för att säkerställa pensionsnivåerna, utan också en strategisk satsning på att möta framtidens utmaningar på arbetsmarknaden och i välfärdssystemet. Regeringens beslut reflekterar en balans mellan individuella och samhälleliga behov, där ekonomisk trygghet och långsiktig hållbarhet står i fokus.