Regeringen föreslår tioårig grundskola – så ser förslaget ut

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss som innebär att en tioårig grundskola ska införas i Sverige. Förändringen innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i grundskolan, vilket syftar till att stärka elevernas grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik från en tidigare ålder. Det framgår av ett pressmeddelande.

Stärkt fokus på grundläggande färdigheter

I lagrådsremissen betonar regeringen vikten av att stärka den tidiga läs- och skrivinlärningen samt utvecklandet av grundläggande matematiska färdigheter. Genom att ge sexåringar en mer strukturerad och lärarledd undervisning från skolstart, vill regeringen säkerställa att alla barn får en likvärdig utbildning.

– Nu tar vi ytterligare ett steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig. Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna, säger skolminister Lotta Edholm.

Regeringens förslag innebär att förändringen ska träda i kraft hösten 2028.

Så ser förslaget till en tioårig grundskola ut

Den nya skolstrukturen innebär att förskoleklassen försvinner och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. Det innebär att årskurs 10 blir den avslutande årskursen i grundskolan. Samma förändring föreslås även i anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Den nya årskurs 1 ska följa grundskolans ämnen och kursplaner, vilket innebär en mer strukturerad undervisning från start. Samtidigt ska undervisningen vara anpassad efter elevernas ålder och behov. En viktig del av reformen är att minska antalet övergångar mellan skolformer, vilket kan skapa en mer sammanhållen skolgång för eleverna.

Med en tioårig grundskola får alla elever en mer likvärdig utbildning, då pedagogiken i dagens förskoleklasser varierar kraftigt. I vissa skolor har förskoleklassen en undervisning som påminner om grundskolan, medan den i andra skolor är mer lik förskolans upplägg.

Förbättrad skolgång för elever med särskilda behov

Reformen innebär också en förändring för elever med intellektuell funktionsnedsättning som går i anpassade grundskolan. Idag saknar denna elevgrupp en egen förskoleklass, men med reformen får de en mer sammanhållen skolgång.

– Det är bra att vi nu stärker likvärdigheten i skolans tidiga år i hela landet. Förskoleklassen har fungerat väl i varierande grad, men saknat en tydlig struktur. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan skapas bättre förutsättningar för att stärka de grundläggande färdigheterna i att läsa, skriva och räkna. Det gynnar kunskapsinhämtningen i senare år, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Ett steg mot bättre kunskapsresultat

Flera regeringsföreträdare menar att reformen är nödvändig för att vända de sjunkande kunskapsresultaten i svensk skola. Tidig och strukturerad undervisning ska ge eleverna bättre möjligheter att utveckla grundläggande färdigheter och skapa en stabil grund för fortsatt lärande.

– Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning. Tidig och strukturerad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla läs- och skrivkunnighet från en ung ålder, vilket är avgörande för att ta tillvara individens fulla potential och att stärka samhället som helhet. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

– Vi behöver vända utvecklingen i svensk skola med sjunkande kunskapsresultat. Detta är ett viktigt steg i det arbetet. Regeringen vill ha ett starkare kunskapsfokus i skolan och genom den här förändringen kan vi skapa bättre förutsättningar för eleverna att utveckla grundläggande färdigheter, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Regeringen och Sverigedemokraterna och förväntas nu granskas av Lagrådet innan en proposition kan läggas fram i riksdagen.