Pressad plånbok gör levnadskostnader till en viktig valfråga

Levnadskostnader är den privatekonomiska fråga som flest svenska väljare vill se politikerna prioritera. 58 procent uppger samtidigt att frågor som påverkar den egna ekonomin är viktiga när de väljer parti. Det visar en ny rapport från Swedbank och Sparbankerna.

Rapporten ”När plånboken möter politiken” bygger på 3 100 intervjuer i Sifopanelen med personer mellan 18 och 74 år. Den visar bland annat att totalt 51 procent vill att politikerna under de kommande fyra åren prioriterar åtgärder som sänker hushållens levnadskostnader.

Pressad ekonomi gör plånboksfrågorna viktigare

Sju av tio beskriver sin privatekonomi som mycket eller ganska god, medan 12 procent uppger att den är ganska eller mycket dålig. Ju mer pressad ekonomin är, desto större betydelse får privatekonomin inför valet.

Bland personer som beskriver sin ekonomi som mycket god anser 54 procent att privatekonomiska frågor är viktiga vid partivalet. Bland dem med mycket dålig ekonomi är motsvarande andel 72 procent.

Lästips: Svantesson tar åt sig äran för ljusare ekonomi

– Levnadskostnader är den viktigaste privatekonomiska valfrågan, men synen på lösningarna skiljer sig åt. Män lyfter oftare lägre skatter medan kvinnor föredrar högre bidrag och ersättningar eller en kombination av skatter och bidrag, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom.

Unga prioriterar bostaden, äldre pensionen

Åldern påverkar tydligt vilka ekonomiska frågor väljarna prioriterar. Bland personer mellan 18 och 34 år vill 43 procent att det ska bli enklare att få tag på en bostad.

För äldre ser prioriteringarna annorlunda ut. Bland personer mellan 65 och 74 år anger 46 procent högre pensioner som den enskilt viktigaste privatekonomiska frågan.

– Hushållen är ingen homogen grupp. Ekonomiska frågor blir särskilt viktiga för dem som har små marginaler och en mer pressad ekonomi, säger Arturo Arques.

Inkomsten skapar tydliga skillnader

Rapporten visar också stora skillnader mellan olika inkomstgrupper. Bland personer med en månadsinkomst under 25 000 kronor beskriver 41 procent sin ekonomi som god och 32 procent som dålig.

Bland dem som tjänar minst 35 000 kronor upplever däremot 83 procent ekonomin som god. För personer med minst 65 000 kronor i månadsinkomst är andelen 93 procent.

Låginkomsttagare prioriterar oftare bidrag, ekonomisk trygghet och minskade klyftor, medan höginkomsttagare oftare lyfter lägre skatter och privat sparande.

Bostad viktigare i Stockholm, bränsle utanför storstäderna

Även bostadsorten påverkar prioriteringarna. I Stockholm vill 42 procent se åtgärder som gör det enklare att få en bostad, jämfört med 28 procent i övriga landet.

Utanför storstadsregionerna anger 13 procent lägre energi- och bränslekostnader som sin viktigaste fråga. I storstadsregionerna är motsvarande andel 5,6 procent.

Rapportens slutsats är samtidigt att inkomst och livsfas skapar större skillnader mellan väljarna än var i landet de bor.