Majoriteten rör aldrig sin premiepension – trots stöd

De flesta svenskar byter aldrig fond i premiepensionen, trots att de upplever att det finns tillräckligt med hjälp för att göra egna val. Samtidigt visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten att sparare som aktivt väljer fonder är betydligt mer kritiska till stödet.

En majoritet av pensionsspararna har aldrig gjort ett eget fondbyte i premiepensionen. Bland dessa anser de flesta att det finns tillräckligt med information och stöd för att kunna välja fonder om de skulle vilja.

Bilden är en annan bland dem som faktiskt har bytt fond. Där upplever endast omkring hälften att stödet är tillräckligt för att fatta välgrundade beslut.

– De flesta byter aldrig fond men är överlag nöjda med det stöd som finns. Det talar för att de avstår av andra skäl än att de saknar hjälp. Bland de som byter fonder, ofta de mest insatta spararna, tycker däremot många att stödet kan bli bättre, säger Gustav Sundén, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Aktiva pensionssparare mest kritiska

Rapporten visar att personer som gjort många fondval eller har högre utbildning generellt är mer kritiska till de beslutsstöd som erbjuds.

Trots att de flesta låter premiepensionen vara gör mellan 280 000 och 302 000 personer egna fondval varje år, enligt Pensionsmyndigheten. Tillsammans genomför de mellan 562 000 och 744 000 fondval årligen, enligt statistik för perioden sedan 2022.

Mer än åtta av tio som har bytt fond anser att informationen om det ökade egna ansvaret är tydlig. Samtidigt har tidigare siffror från Pensionsmyndigheten visat att endast drygt 13 procent av spararna med egna fondval lyckats slå AP7 Såfa över tid

Samtidigt tycker endast fyra av tio att bekräftelsen ger tillräckligt bra stöd för att välja fonder.

Enligt rapporten kan en förklaring vara att spararna inte förstår hur ett fondbyte påverkar hela pensionsportföljen. Pensionsmyndigheten vill därför förtydliga informationen om risker och avgifter och undersöka om kunskapstestet bör komma före själva pensionsguiden.

Fondavgifterna kan få stor betydelse för sparandet på lång sikt. Som Finanstid tidigare rapporterat kan en procentenhets högre fondavgift kosta nästan 250 000 kronor under 30 års fondsparande, enligt Finansinspektionens beräkningar.

Få använder premiepensionsguidens kunskapstest

Pensionsmyndigheten införde premiepensionsguiden 2024 för att hjälpa sparare att fatta mer genomtänkta fondbeslut.

Bland dem som gjort egna fondval och besökt fondtorget sedan dess uppger ungefär var fjärde person att de genomfört guidens kunskapstest. Andelen är ännu lägre bland sparare som behållit AP7 Såfa.

Stödet behöver utvärderas ytterligare

Pensionsmyndigheten betonar att upplevt stöd inte automatiskt innebär att spararna fattar välgrundade investeringsbeslut.

– Att spararna tycker att stödet räcker betyder inte nödvändigtvis att de gör väl övervägda fondval. Vi vet från forskning att man ofta gör placeringsval i strid med både sin kunskap och sina preferenser. Därför bör kommande utvärderingar också undersöka hur stödet påverkar de fondval som faktiskt görs, säger Nichel Gonzalez, analytiker på Pensionsmyndigheten.