Röko, ett bolag med en kort men intensiv historia, gör nu sin entré på Stockholmsbörsen. Med en förvärvsdriven strategi och en prissättning som speglar stor tilltro till framtida tillväxt, är det dock fråga om marknaden är redo att acceptera bolagets höga värdering. Frågan som investerare bör ställa sig är om Rökos ambitioner och historiska resultat räcker för att motivera prisnivån.

En notering som bryter mönstret

Rökos börsnotering sticker ut på flera sätt. Noteringskursen på 2 048 kronor är en ovanlig siffra, och den korta teckningstiden på enbart tre dagar 5-7 mars är nästan unik i sammanhanget. Dessutom erbjuds endast drygt 100 000 aktier till allmänheten, vilket ytterligare signalerar en avsikt att göra noteringen exklusiv och selektiv.

Strategin skiljer sig tydligt från de serieförvärvande bolag som noterades under 2021, en period som senare visade sig problematisk för många av dessa aktier. Röko tycks vilja distansera sig från dessa mindre lyckade introduktioner och snarare positionera sig bland långsiktigt framgångsrika förvärvsbolag.

En snabb tillväxtresa

Bolaget grundades så sent som 2019 och har på kort tid genomfört hela 28 plattformsförvärv. Totalt har Röko investerat drygt 8 miljarder kronor i förvärv, finansierat av 5 miljarder kronor i kapital från aktieägarna. Inför börsnoteringen värderas bolagets samlade verksamhet till nästan 30 miljarder kronor.

En betydande del av dessa förvärv har skett i Storbritannien, men för svenska investerare är varumärken som Oppigårds bryggeri och ABC-gruppen, som dominerar marknaden för studentmössor, mer kända.

Finansiell utveckling och utmaningar

Röko redovisade 2023 en omsättning på 6,2 miljarder kronor och en rörelsevinst på nästan 1 miljard kronor. Det motsvarade en omsättningstillväxt på 10 procent och en rörelsevinstökning på 18 procent jämfört med året innan. Vinst per aktie steg med 22 procent till drygt 47 kronor.

Dock finns ett tydligt mönster: Den absoluta merparten av vinsttillväxten har kommit från förvärv snarare än organisk tillväxt. Under de senaste två åren har Röko inte lyckats öka den organiska omsättningen, justerat för valutaeffekter. Det här är en viktig aspekt att ha i åtanke för den som funderar på att investera.

Jämförelsen med Lifco – är den rättvis?

Ett av de främsta argumenten för att investera i Röko är dess likheter med Lifco, det framgångsrika förvärvsbolag som Fredrik Karlsson tidigare lett och där Tomas Billing varit en tongivande aktör.

Men då Lifco noterades för mer än tio år sedan skedde det till ett p/e-tal på blygsamma 12 gånger årets vinst. Röko går in på börsen med en betydligt högre värdering – 43 gånger fjolårets vinst och omkring 38 gånger den förväntade vinsten för 2024. Detta innebär att förhoppningar om en liknande framgångssaga redan är inprisade i aktien.

Trots att bolaget har lyckats med sin förvärvsstrategi hittills, är det riskabelt att enbart extrapolera denna utveckling framåt. Den organiska tillväxten har varit obefintlig de senaste två åren, och marknaden för förvärvsdrivna konglomerat är generellt sett redan högt värderad.

Röko har utan tvekan byggt upp en imponerande portfölj av bolag och visat prov på skicklig kapitalallokering. Men den höga värderingen, den bristande organiska tillväxten och osäkerheten kring bolagets framtida förvärvsmöjligheter gör att det kan vara klokt att avvakta i bolagets börsnotering. Istället för att rusa in i noteringen kan investerare tjäna på att noga följa bolagets utveckling och se om Röko verkligen kan leva upp till de höga förväntningarna. Dagens industri har gjort en mycket bra analys på IPO:n som du hittar här.