Uppdatering:
Citerat från Svea Hovrätt
Målet har gällt ifall den dåvarande verkställande direktören gjorde sig skyldig till grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation när hon uttalade sig om bankens åtgärder mot penningtvätt i bankens estländska verksamhet. Det har också gällt ifall hon obehörigen röjde insiderinformation på ett möte med representanter för bankens största ägare.
Hovrätten kommer till slutsatsen att den dåvarande verkställande direktören lämnade vilseledande uppgifter när hon intervjuades av Svenska Dagbladet och TT i samband med att banken släppte sin tredje kvartalsrapport 2018. Uppgifterna förmedlade det vilseledande budskapet att det inte fanns några misstänkta penningtvättskopplingar till en annan banks verksamhet i Estland. Uppgifterna har varit ägnade att påverka bedömningen av den svenska banken i ekonomiskt hänseende och därigenom orsaka skada.
Hovrätten dömer den dåvarande verkställande direktören för grovt svindleri. Hon frikänns från åtalet i övriga delar.
Påföljden bestäms till fängelse i ett år och tre månader. En av rättens ledamöter är skiljaktig i påföljdsdelen.
– Hovrätten har bedömt ett flertal uttalanden som har gjorts till media och aktieanalytiker. Rätten har då kommit fram till att två av uttalandena har varit oriktiga eller inneburit ett så skevt urval av fakta att de har varit vilseledande i lagens mening, säger rättens ordförande hovrättsrådet Sven Johannisson.
Idag kommer hovrätten att ge besked om Swedbanks tidigare vd och koncernchef Birgitte Bonnesen har gjort sig skyldig till brott. När tingsrätten prövade fallet friades hon helt, men åklagarsidan valde att driva vidare frågan till hovrätten, där de nu kräver fängelse för den en gång så hyllade bankchefen. Dagens dom kommer att meddelas klockan 14 av hovrättsråden Sven Johannisson och Erik Tiberg.
Tingsrättens friande dom
När tingsrätten avkunnade sin dom den 25 januari 2023 blev Birgitte Bonnesen, 68 år, friad på samtliga punkter. Bonnesen, som tidigare lett Swedbank under en turbulent period, har sedan dess hoppats på att slutligen bli rentvådd i hovrätten. Men åklagarna håller fast vid sin uppfattning att Bonnesen gjort sig skyldig till brott och fortsätter att driva fallet med kraft.
Åklagarnas krav på fällande dom
Under rättegången har åklagarna Ted Murelius och Thomas Langrot yrkat på ett fängelsestraff för Bonnesen. – “Vi har yrkat på fängelse ej understigande två år”, säger vice chefsåklagare Ted Murelius. Anklagelserna mot Bonnesen omfattar bland annat grovt svindleri eller alternativt grov marknadsmanipulation, samt obehörigt röjande av insiderinformation.
Det är uppenbart att åklagarna känner sig övertygade om sin sak. De menar att det finns tillräckligt med bevis för att Bonnesen borde hållas ansvarig för sina handlingar. Försvaret har dock varit starkt och hävdat att deras klient inte gjort sig skyldig till något brottsligt.
Anklagelsernas kärna
Huvudfrågan i åtalet rör huruvida Birgitte Bonnesen mörkade Swedbanks bristande åtgärder mot penningtvätt i Estland under åren 2007 till 2015. Det har också framförts att Bonnesen vid ett möte med bankens stora aktieägare den 18 februari 2019 kan ha avslöjat förhandsinformation om SVT:s Uppdrag granskning. Två dagar efter mötet sände programmet ett inslag som avslöjade misstankar om omfattande penningtvätt inom Swedbank.
Den omfattande polisutredningen har också blottat djupa motsättningar och intriger inom bankens högsta ledning. Det är ett drama som inte bara handlar om brott, utan även om maktkamper och politiska spel bakom kulisserna.
Vad står på spel?
För Birgitte Bonnesen är utgången i hovrätten avgörande för hennes framtid. Om hon fälls riskerar hon inte bara fängelse utan även att förlora sitt anseende i näringslivet. Åklagarsidan är fast besluten att få henne fälld, medan Bonnesen och hennes försvar hoppas att dagens dom ska bekräfta tingsrättens tidigare beslut och att hon en gång för alla ska kunna lämna den här mörka kapitlet bakom sig.
Oavsett utgången kommer dagens beslut att sätta punkt för en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna i svensk finanshistoria. Det är en rättegång som på många sätt speglar det ökande trycket på banker och andra finansiella institutioner att ta sitt ansvar för att motverka ekonomisk brottslighet, och dess utfall kan få långsiktiga konsekvenser för hur framtida bankledare hanterar liknande kriser.
