Länsförsäkringar anser att 1,5 procent är en lämplig nivå för styrräntan. Den svenska ekonomin börjar sakta men säkert återhämta sig från lågkonjunkturen, men tempot är inte tillräckligt högt. Enligt Länsförsäkringars senaste ekonomiska prognos krävs en mer expansiv penningpolitik för att påskynda återhämtningen och stärka motståndskraften mot globala risker. Det skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Svensk ekonomi i vändning

Efter flera år av svag tillväxt ser det nu ljusare ut för Sverige. Länsförsäkringar spår att tillväxten kommer öka till 2,0 procent under 2025 och till 2,8 procent under 2026. Detta beror delvis på reallöneökningar, skattesänkningar och lägre bolåneräntor som väntas stärka hushållens köpkraft. Samtidigt förväntas exporten stå emot den globala osäkerheten, trots nya utmaningar inom handelspolitiken.

– Tack vare hushållens konsumtion och en stabil export kan vi se en tydlig vändning. Men vi måste också vara medvetna om att globala och europeiska faktorer gör återhämtningen osäker, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Räntan måste sänkas mer

Trots positiva signaler menar Länsförsäkringar att Riksbankens nuvarande räntepolitik riskerar att hålla tillbaka återhämtningen. Prognosen visar att en lägre ränta än dagens nivå på strax över två procent är nödvändig. Stråberg föreslår en ränta på 1,5 procent som en mer lämplig nivå för styrräntan.

– Med låg inflation och stor global osäkerhet behöver Riksbanken agera mer offensivt. En ränta på 1,5 procent skulle ge ekonomin den skjuts den behöver, särskilt med tanke på att arbetslösheten fortfarande är hög, säger Alexandra Stråberg.

Arbetslösheten en kvarstående utmaning

Trots förbättringarna i ekonomin förväntas arbetslösheten minska långsamt, från 8,4 procent idag till 7,5 procent i slutet av 2026. Den begränsade nedgången pekar på strukturella problem på arbetsmarknaden.

– Arbetsmarknaden är en svag länk i återhämtningen. Dålig matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande gör det svårt att få ner arbetslösheten. Det är en utmaning vi måste hantera för att säkra långsiktig tillväxt, säger Stråberg.

Globala risker hotar tillväxten

Utöver inhemska utmaningar är Sverige sårbart för globala risker. Ökad protektionism, potentiella handelshinder under Trump-administrationen och långsam tillväxt i Europa kan bromsa den svenska ekonomin.

– Sverige är en exportberoende ekonomi, och vi påverkas starkt av globala trender. För att möta dessa utmaningar måste vi agera snabbt och anpassa vår politik. Vi räknar med att svensk ekonomi är i balans först i slutet av 2026, avslutar Alexandra Stråberg.

Slutsats

Länsförsäkringars prognos visar att den svenska ekonomin är på väg mot ljusare tider, men återhämtningen är skör. För att säkerställa en stark och hållbar tillväxt behöver Riksbanken agera kraftfullare med räntesänkningar. Samtidigt krävs åtgärder för att hantera arbetsmarknadens problem och de globala riskerna som hotar svensk ekonomi.