Ny lättnad för villaägare – husnotan sjunker med 9 200 kronor

Villaägarnas kostnader faller på nytt enligt Zmarta Husägarindex för andra kvartalet.
Efter att villaägarnas kostnader steg i början av året har utvecklingen vänt nedåt igen. För ett hushåll med 70 procents belåningsgrad uppgick den genomsnittliga årskostnaden till cirka 161 700 kronor under andra kvartalet.
Det är drygt 9 200 kronor, eller mer än 5 procent, lägre än under föregående kvartal. Även jämfört med motsvarande kvartal förra året har kostnaderna minskat.
Varnar för stigande kostnader framöver
Trots den lägre husnotan varnar Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind för att kostnadsläget snabbt kan förändras.
– Det här kan vara lugnet före stormen där ökade kostnader för el och räntor lurar runt hörnet. Så innan du bokar en dyr resa under jullovet, gör en höststädning av hushållets ekonomi och skaffa en buffert för oförutsedda utgifter, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Lästips: Nytt stöd till villaägare – så får du 60 000 kronor
Elpriser pressar husnotan
Den största förklaringen till nedgången är lägre elpriser. Den årliga elkostnaden för en genomsnittlig villaägare uppgick till omkring 27 400 kronor under andra kvartalet.
Det motsvarar en minskning med nästan 5 600 kronor, eller 17 procent, jämfört med föregående kvartal. Trots nedgången var elnotan fortfarande 30 procent högre än under motsvarande period förra året.
Även bostadsmarknaden bidrog till lägre kostnader. Genomsnittspriset för ett småhus i Sverige sjönk till knappt 4 miljoner kronor, cirka 200 000 kronor eller 4,6 procent lägre än kvartalet före. Det minskade ränteutgifterna med omkring 4 400 kronor.
– För nästan alla husägare är utgifter kopplade till räntan den stora boven. Det är därför hushållen ska lägga extra krut på att just jämföra och förhandla räntorna, säger Ola Söderlind.
Stockholm får störst kostnadsminskning
Boendekostnaderna sjönk i samtliga regioner som ingår i Zmarta Husägarindex. Störst var minskningen i Stor-Stockholm räknat i kronor, framför allt till följd av fallande huspriser.
I Stor-Göteborg och Stor-Malmö steg huspriserna något under kvartalet. Lägre elpriser vägde dock tyngre och bidrog till att de totala kostnaderna ändå minskade.
Årskostnaden för ett hushåll med 70 procents belåning uppgick till 242 673 kronor i Stor-Stockholm, 208 832 kronor i Stor-Göteborg och 201 139 kronor i Stor-Malmö. För riket var motsvarande kostnad 161 701 kronor.
Så beräknas Zmarta Husägarindex
Zmarta Husägarindex har publicerats sedan 2007 och ska ge en bild av kostnaderna för att äga och bo i småhus. Beräkningen omfattar bland annat ränteutgifter, amortering, elpriser, vatten och avlopp, sophantering, villahemförsäkring och kommunal fastighetsavgift.
FAQ
Hur mycket kostar det i genomsnitt att bo i villa 2026?
Enligt Zmarta Husägarindex uppgick årskostnaden under andra kvartalet till 161 701 kronor för ett hushåll med 70 procents belåningsgrad.
Hur mycket har villaägarnas kostnader minskat?
Kostnaden minskade med drygt 9 200 kronor, motsvarande mer än 5 procent, jämfört med föregående kvartal.
Varför har villalivet blivit billigare?
Framför allt beror nedgången på lägre elpriser. Fallande småhuspriser har också bidragit genom lägre ränteutgifter.
Var är det dyrast att bo i villa?
Av regionerna i Zmarta Husägarindex är Stor-Stockholm dyrast. Där uppgår årskostnaden till 242 673 kronor vid 70 procents belåning.
Kan villaägarnas kostnader börja stiga igen?
Zmarta pekar på att ökade kostnader för el och räntor kan innebära högre utgifter framöver.
