Ny kartläggning: Här är det dyrast och billigast att bo i villa

Driftskostnader för villaägare fortsätter att stiga. Under det senaste året har det blivit 3 069 kronor dyrare att bo i hus, enligt Villaägarnas årliga kartläggning. Störst är kostnadsökningarna i norra Sverige, där stigande elpriser pressar hushållen. Samtidigt skiljer det hela 33 480 kronor per år mellan landets dyraste och billigaste kommun.

Det blir allt dyrare att vara villaägare. Villaägarnas Riksförbund har granskat kostnaderna för avfall, vatten och avlopp, elnät och elhandel i Sveriges samtliga 290 kommuner.

Kartläggningen bygger på en typvilla med en årlig elförbrukning på 20 000 kilowattimmar och visar att hushållens kostnader fortsätter att öka, men i olika takt beroende på var i landet de bor.

Lästips: Här är Sveriges bästa kommun för äldre att bo i

Elpriserna driver upp kostnaderna i norra Sverige

Den främsta orsaken till årets kostnadsökning är högre elhandelspriser. Särskilt tydligt märks det i norra Sverige, där elområde 1 och 2 väntas få ökade elhandelskostnader på omkring 5 000 kronor per år för rapportens typvilla.

Ta del av rapporten här.

Det är ungefär dubbelt så mycket som i elområde 3 och 4.

Trots utvecklingen har norra Sverige fortfarande landets lägsta driftskostnader. Den sänkta energiskatten bidrar dessutom till att mildra den totala kostnadsökningen.

– Det är en tydlig förändring från tidigare år. Norra Sverige har fortfarande landets lägsta driftskostnader, men i år är det också där kostnaderna ökar snabbast. Framför allt är det elhandeln som slår igenom i hushållens ekonomi, säger Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster på Villaägarnas Riksförbund.

Trosa dyrast och Lycksele billigast att bo i

Skillnaderna mellan Sveriges kommuner är fortsatt stora.

Trosa har för andra året i rad landets högsta driftskostnader för villaägare, medan Lycksele behåller positionen som billigaste kommun för fjärde året i följd.

För en identisk typvilla skiljer det 33 480 kronor per år mellan de två kommunerna.

Skillnaderna beror inte enbart på elpriserna. Även kommunala avgifter för vatten, avlopp och avfall samt elnätskostnader påverkar hur mycket villaägarna behöver betala.

– Var du bor spelar väldigt stor roll för vad det kostar att bo i hus. En del av skillnaderna går att förklara med elområdena, men vi ser också stora skillnader i kommunala taxor och elnätskostnader. Det handlar om nödvändiga baskostnader som du inte kan komma undan i ett vanligt villaliv. Därför är det häpnadsväckande att de kan skilja sig så pass mycket från kommun till kommun. På ett år kan det handla om tiotusentals kronor för ett hushåll, säger Jonathan Lindgren.

 

 

Elnätsavgifterna ökar trots sänkt energiskatt

Även elnätskostnaderna fortsätter att sätta press på villaägarnas ekonomi.

Den totala elnätskostnaden minskar visserligen till följd av den sänkta energiskatten. Men om skattesänkningen räknas bort har själva elnätskostnaden i stället ökat med 8,3 procent.

Samtidigt fortsätter avgifterna för vatten och avlopp att stiga. Enligt Villaägarnas kartläggning har VA-taxorna ökat med i genomsnitt 7 procent.

Avfallskostnaderna uppvisar däremot en stabilare utveckling. I 140 av landets 290 kommuner är avfallstaxan oförändrad eller lägre än föregående år, trots övergången till fastighetsnära insamling.

Så mycket har villakostnaderna förändrats