Miljardsiffror och växande klyftor – Allsvenskans dubbla ekonomiska verklighet

Spelarförsäljningar i allsvenskan nådde rekordnivåer under 2025 och passerade för första gången en miljard kronor. Samtidigt ökar kostnaderna snabbare än intäkterna, vilket skapar större ekonomiska risker och klyftor mellan klubbarna, enligt EY.

Rekordintäkter från transfers

Inför premiären av herrallsvenskan presenterar EY sin årliga analys av ligans ekonomi. Rapporten för 2025 visar att den totala nettoomsättningen uppgick till 3,7 miljarder kronor, en ökning med 5,5 procent jämfört med föregående år.

Lästips: VM-feber väntas ge miljardlyft – med eller utan Sverige

Den starkaste drivkraften bakom tillväxten är spelarförsäljningar som för första gången passerar en miljard kronor. Under 2025 landade transferintäkterna på nära 1,1 miljard kronor, vilket motsvarar 29 procent av den totala nettoomsättningen.

– Det är positivt att svensk elitfotboll fortsätter att växa och attraherar både publik och kapital. Samtidigt visar årets siffror hur central spelarförsäljningen blivit för klubbarnas ekonomi. Det är ett beroende som innebär en ökad volatilitet, vilket ställer ett högre krav på klubbarnas kostnadskontroll och finansiell beredskap, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.

Få klubbar driver utvecklingen

Fyra klubbar stod för över hälften av transferintäkterna, något som förstärker de ekonomiska skillnaderna inom ligan.

• Hammarby IF: 194 miljoner kronor
• BK Häcken: 191 miljoner kronor
• Djurgårdens IF: 97 miljoner kronor
• IF Brommapojkarna: 89 miljoner kronor

Resultatet pressas trots publikrekord

Trots ökade intäkter från publik och sponsring föll rörelseresultatet till 41,6 miljoner kronor. Ökade personalkostnader och investeringar ligger bakom nedgången.

Sex av sexton klubbar redovisade negativt rörelseresultat.

– Orsaken till det minskade rörelseresultatet är framför allt ökade personalkostnader och högre avskrivningar kopplade till sportsliga satsningar. Vi kan konstatera att sex av sexton klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat, vilket kan innebära en ökad ekonomisk sårbarhet. Särskilt i ett läge där framtida intäkter är mer osäkra, säger Carlos Esterling.

Tv-avtalet kan bli avgörande

Tv-intäkter stod för 11 procent av omsättningen. En minskning med 20 procent skulle ha lett till negativt resultat för sex klubbar, enligt EY:s analys.

Slutsats

Allsvenskan växer, men beroendet av spelarförsäljningar i allsvenskan och stigande kostnader gör ekonomin mer sårbar.

FAQ

Varför är spelarförsäljningar så viktiga?

De står för en stor del av klubbarnas intäkter och driver tillväxten.

Vad är den största ekonomiska risken?

Ökade kostnader och beroendet av osäkra transferintäkter.

Hur påverkas mindre klubbar?

De riskerar att halka efter när större klubbar dominerar intäkterna.