Förändringen har varit anmärkningsvärd. För ett par veckor sedan bedömdes det till omkring 50 procents sannolikhet att Riksbanken skulle genomföra en räntesänkning under 2026.
Efter helgens händelseutveckling med rusande oljepriser är situationen den motsatta.
– Det har omprisats ganska mycket. Just nu är det en höjning från Riksbankens sida till september i år och ytterligare en höjning om vi går fram till september 2027, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.
Ger avtryck
Detta utifrån att stigande energipriser riskerar att ge avtryck på inflationen, något som i så fall Riksbanken måste stävja genom räntehöjningar.
– Svensk ekonomi påverkas av oljepriset. Hushållen påverkas av högre drivmedelspriser, en mekanism som kan leda till minskad köpkraft, säger Wallström.
Förutom stigande drivmedelspriser kan det även bidra till att företagen behöver kompensera sig för stigande kostnader, vilket i sin tur driver inflationen.
– Den effekten kan vara minst lika stor och kommer ofta med fördröjning. Den kan visa sig först under nästa år, säger Andreas Wallström.
Ser du likheter med händelseutvecklingen när Ukrainakriget bröt ut och inflationen rusade?
– Jag kan förstå den oron. Inflationskrisen 2022 ligger färskt i minnet. Även då tonade man ned riskerna med enskilda prisuppgångar inom energin, det finns en sådan risk även nu.
Har inte rusat
Andreas Wallström påpekar dock en stor skillnad nu jämfört med då, nämligen att gaspriserna inte rusat lika mycket.
– Ännu en skillnad är att då hade vi en bredare uppgång när det gäller råvarupriser, det var inte bara energipriser och det har vi inte sett ännu, vilket gör att man inte ska dra alltför stora växlar.