Oro för stigande elpriser

Närmare varannan svensk oroar sig för stigande elpriser – men många sitter fast i fel elavtal utan att ens veta om det. En ny Demoskop-rapport avslöjar att 7 av 10 med rörligt elavtal, det vanligaste elavtalet i Sverige, inte förstår hur deras avtal prissätts. Dessutom försöker nästan en miljon hushåll aktivt att sänka sina elkostnader genom att flytta sin förbrukning till billigare eltimmar – helt i onödan.

Rörligt elavtal missförstås av många

Med ett rörligt elavtal baseras elpriset på ett snitt av månadens spotpriser på elbörsen, men det justeras också utifrån elanvändningen i det aktuella området. Det innebär att elräkningen inte enbart styrs av när man själv använder el, utan också av hur grannarna förbrukar den. I praktiken betyder det att en konsument med rörligt avtal inte kan sänka sin elkostnad genom att förbruka el under billigare timmar, eftersom priset redan är satt utifrån hela kundkollektivets konsumtionsmönster.

För att ekonomiskt gynnas av att flytta sin elförbrukning krävs ett timprisavtal. Statistik från SCB visar att timpris var det billigaste alternativet under 2024. Fast pris var 45 % dyrare och rörligt pris 25 % dyrare. Trots detta har majoriteten av svenskar fortfarande rörliga elavtal – avtal som de ofta inte förstår.

Villaägare drabbas hårdast

För villaägare är situationen särskilt kritisk. Sex av tio uppger att elpriset påverkar deras privatekonomi kraftigt, och oron för framtida kostnadsökningar är stor. De flesta villaägare är inte heller medvetna om att deras elpris påverkas av grannarnas elvanor, och inte enbart av prisutvecklingen på elbörsen. När elräkningarna skenar blir det viktigare än någonsin att ha rätt avtal – men hur många vet egentligen om de har det?

Elbranschen i förtroendekris

Elbranschen står inför en allvarlig förtroendekris. Kundnöjdheten är på den lägsta nivån på 20 år, och det handlar inte bara om höga elpriser. Problemet ligger i bristen på transparens och vägledning från elbolagen. En ny rapport föreslår att rörliga elavtal bör slopas helt, eftersom tre av fyra svenskar missförstår hur de fungerar. Istället borde timpris bli standard, vilket skulle gynna både hushållen och elsystemets stabilitet.

Tekniklösningar hålls tillbaka

Två av tre konsumenter efterfrågar teknikstöd för att kunna sänka sina elkostnader, men elbolagen håller tillbaka. Trots att branschen själv använder avancerad teknik för att styra och optimera elflöden, saknar konsumenterna verktyg för att förstå och påverka sina elräkningar. Lösningarna finns redan, men kunderna lämnas i mörkret. Här har elbolagen en enorm möjlighet att återuppbygga förtroendet genom att ge konsumenterna samma tekniska verktyg som de själva utnyttjar.

I takt med att elpriserna fortsätter vara en stor fråga för svenska hushåll blir det avgörande att fler får kunskap om sina elavtal och de val de faktiskt kan göra. Elbolagen har ett stort ansvar i att förtydliga hur olika avtal fungerar – och konsumenterna behöver bli mer medvetna om sina alternativ.

Finanstid bjuder på den färska rapporten “Två hål i plånboken” som är författad av den oberoende ekonomen Claes Hemberg på uppdrag av Tibber och med stöd av data från Demoskop. Två hål i pålånboken – Claes Hemberg