Under 2022 skenade inflationen globalt och inte minst i Sverige. Det inkluderade en markant höjning av livsmedelspriserna som har stigit med totalt 23 procent sedan januari 2022. Detta starka uppsving i livsmedelspriser är inte unikt för Sverige utan liknande prisutvecklingar har noterats i andra länder, enligt Konjunkturinstitutet. Emellertid är den betydande prisökningen ovanlig om man jämför med prisutvecklingen under de senaste 30 åren. Det visar en ny analys som Konjunkturinstitutet genomfört i uppdrag av regeringen.
Makroekonomisk oro och en betydande ökning av internationella livsmedelspriser väcker frågor om hur globala förändringar har påverkat de svenska livsmedelspriserna på senare tid. Syftet med denna rapport är att analysera effekterna av stigande energipriser, globala matpriser och en försvagad svensk krona på livsmedelspriserna i Sverige. Särskilt studeras om påverkan på livsmedelspriserna har förändrats över tid.
Analysen antyder att de svenska livsmedelspriserna på senare år har påverkats i högre grad än tidigare av ökade energipriser, globala matpriser och en svagare krona, särskilt sedan början av 2022. Den kraftiga ökningen i livsmedelspriserna förklaras inte enbart av de makroekonomiska chockerna som varit betydande.
Resultaten pekar på att det har skett en förändring i hur svenska livsmedelspriser reagerar på chocker relaterade till energipriser, globala matpriser och växelkurs. Medan den maximala påverkan på livsmedelspriserna från en energiprischock tidigare nästan var obefintlig, steg den till cirka 50 procent i oktober 2022. Den maximala påverkan på livsmedelspriserna från en växelkursförändring och globala matprischocker närmare fördubblades under samma period, till cirka 30 respektive 90 procent. Enligt analysen är det dock viktigt att notera att beräkningarna är förenade med en betydande grad av osäkerhet.
När det gäller påverkan på livsmedelspriserna från globala matpriser och en försvagad krona är resultaten även känsliga för vilken modell som används för beräkningarna. Det beräknade inflytandet bör därför ses som en indikation och inte som ett definitivt svar på omfattningen av påverkan.
