I dagens samhälle är elförsörjning en grundläggande tjänst, och kunderna betalar för transporten av el från produktionsanläggningar till sina hem, det som kallas elnätskostnad. Elnätsfakturan representerar denna tjänst, där kostnaden i maj 2024 står för cirka 27 procent av kundens totala elkostnader. Dessutom utgör skatter och avgifter nästan hälften av kostnaden. Elektrifieringen och de ökande kraven på näten kommer att leda till högre kostnader framöver. En ny tariffmodell, kallad effekttariffer, kommer att ge kunderna möjlighet att vara mer flexibla i sin elanvändning och därmed minska sina kostnader. Energiföretagen förklarar i en artikel hur allt hänger ihop.

Tre huvudsakliga kostnadsdelar

Den totala elkostnaden för svenska kunder delas upp i tre huvudsakliga delar:

  1. Elhandelskostnad – för den el kunden faktiskt använder.
  2. Elnätskostnad – för att transportera elen till kundens hem.
  3. Skatter och avgifter – som samhället tar ut på elkonsumtionen.

Elhandels- och elnätskostnaderna påverkas av hur mycket el kunden använder, och priserna varierar beroende på elhandelsavtal och nättjänsternas prisstruktur. Medan kunder kan påverka elhandelspriser genom att välja leverantör och avtalsform, är elnätskostnader mer fixerade eftersom det bara finns ett elnätsföretag som har rätt att distribuera el inom ett visst geografiskt område.

För en villa med en årlig elanvändning på 20 000 kWh i maj 2024 fördelar sig kostnaderna på följande sätt: elhandelskostnad 26 procent, elnätskostnad 27 procent och samhällskostnader 47 procent.

Elnäten – vad betalar kunderna för?

Det svenska elnätet består av tre nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät. Kunderna betalar för underhåll och utveckling av elnäten på alla dessa nivåer. Eftersom elnätsverksamheten bedrivs som monopol regleras avgifterna av Energimarknadsinspektionen. Kostnaden varierar beroende på kundens geografiska läge, med högre priser i glesbygden.

Elnätsföretagen tar betalt för drift, underhåll och investeringar i elnätet. Avgifterna delas ofta upp i en abonnemangsavgift, som beror på storleken på kundens säkring, och en avgift per använd kWh. Dessutom ingår kostnader för driften av det svenska stamnätet, som ägs av Svenska kraftnät, i elnätskostnaden.

Elektrifiering och ökande kostnader

Den pågående elektrifieringen av samhället innebär en ökad efterfrågan på el inom industrin och transportsektorn, vilket ställer högre krav på elnäten. För att möta dessa behov behövs investeringar i både elproduktion och elnätsinfrastruktur. Enligt en analys från Energiföretagen kommer det att krävas investeringar i elnäten på cirka 1 000 miljarder kronor fram till 2045, vilket är nödvändigt för att hantera den förväntade ökningen i elanvändning från 140 till 330 TWh.

Elektrifieringen är bara en del av de ökade kraven på elnäten. Städernas tillväxt, digitalisering och utbyggnad av förnybar elproduktion, såsom sol- och vindkraft, skapar ytterligare behov av ett mer flexibelt och kapabelt elnät. Samtidigt minskar toleransen för elavbrott, vilket innebär att leveranssäkerheten måste vara hög.

Kostnader för förlustel

En annan del av elnätskostnaden är förlustel, den el som går förlorad som värme under överföringen genom näten. Elnätsföretagen köper in denna el till varierande priser, och dessa kostnader överförs till slutkunden. De senaste åren har förlustel blivit dyrare i takt med att elpriserna fluktuerar, vilket påverkar kundernas elnätsfakturor.

Effekttariffer – framtidens elnätskostnader

I framtiden kommer elnätskostnaderna att allt mer baseras på hur mycket effekt kunden tar ut vid olika tidpunkter genom så kallade effekttariffer. Målet är att jämna ut effekttoppar och optimera utnyttjandet av elnätet. Med effekttariffer kan det exempelvis bli dyrare att ladda elbilen hemma om flera energikrävande apparater används samtidigt. Det ger incitament för kunder att anpassa sitt eluttag, som att ladda bilen under tider med lägre belastning på nätet.

Effekttariffer kan också kompletteras med ny teknik, som laddboxar eller värmepumpar med lastbalansering, vilket hjälper hushåll att sprida ut sin elanvändning över tid. Detta gynnar både kunderna, som kan minska sina kostnader, och elnätet, som kan användas mer effektivt.