Återkommande översvämningar orsakar stora skador i Sverige och behoven att modernisera och anpassa V/A-systemen är enorma. Regeringen har utrett hur hanteringen av vattenfrågor kan förenklas vid byggande. Men för att minska översvämningsriskerna i praktiken behövs en effektiv användning av modern teknik och data på kommunnivå, vilket kräver nationellt samarbete, skriver Caryn Novak på Autodesk.
Under den gångna hösten har vi sett hur flera kraftiga skyfall skapat översvämningar som resulterat i svåra skador på fastigheter och krislägen för kommuner. En föråldrad och feldimensionerad dagvattenhantering gör att omfattande nederbörd på kort tid svämmar över vatten- och avloppssystemen. Behoven av att modernisera V/A-systemen är överhängande och kommer att kosta miljarder samtidigt som det riskerar att ta lång tid.
Förra året var det näst dyraste året på ett decennium när det kommer till försäkringsbolagens skadekostnader för översvämningar. Men översvämningarna hotar förutom fast egendom även skador på infrastruktur, jordbruket och djurlivet. Allt talar för att skyfallen blir värre i framtiden – i takt med upphettningen av atmosfären binds mer vattenånga och ökar risken för kraftiga skyfall. Enligt SMHI kan vi få uppleva mellan 20 och 40 procent fler skyfall i slutet av seklet, jämfört med idag.
Kommuner och fastighetsägare får idag ägna avsevärd tid, pengar och energi åt att försöka förekomma och mildra effekterna av skyfall och översvämningar. Men branschföreningen Svenskt Vatten påpekar i sitt remissvar till den statliga utredningen “En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande” (SOU 2023:72) att det saknas en helhetssyn på vattenrelaterade klimat- och miljöfrågor, och att ingen myndighet äger det samlade ansvaret. Även på regeringsnivå verkar det råda oklarhet om vilket departement som ansvarar för vatteninfrastrukturen, enligt ett inslag i SVT. Naturvårdsverket och Boverket har också tagit fram vägledning åt kommunerna för hållbar dagvattenhantering, där Svenskt Vatten bidragit. Initiativ som dessa är välkomna, men räcker inte.
Ett grundläggande problem hittills har varit att kommunerna leder regnvattnet ner i avloppet, som inte klarar de stora skyfallen. Strategier för dagvattenhantering med hjälp av grönytor och annat som absorberar vattenvolymerna har därför börjat tillämpas. Stadsplanering är, för att uttrycka det milt, ett besvärligt område. Det innebär en mängd avväganden och samverkan mellan olika parter, och det finns omfattande juridiska och finansiella utmaningar. Lägger vi till klimatförändringarnas påverkan så blir komplexiteten ännu större. Att bygga om för effektiv hantering av stora mängder dagvatten i en befintlig infrastruktur blir därför en väldigt svår uppgift. Samtidigt dras kommunerna med ekonomiska utmaningar.
För att säkra vår framtida vattenförsörjning krävs en kombination av ny teknik, partnerskap och regelförändringar. För ju fler frågor som ska beaktas och parter som ska samarbeta, desto viktigare blir underlagen de ska dra slutsatser och fatta beslut om. Särskilt i planeringsprocessens tidiga faser är det viktigt med analyser som bygger på data och där den moderna analysteknik som finns maximeras. Som tur är Sverige väl rustat med såväl markdata som hydrologiska data, samtidigt som analysverktygen blir allt bättre.
Den idag mest lovande tekniken för att planera och bygga en hållbar dagvattenhantering är så kallade digitala tvillingar – datadrivna modeller som kan visualisera och simulera översvämningar och effekten av olika motåtgärder. Sådana digitala tvillingar har under senare år blivit uppmärksammade för vad de kan bidra till i samhällsplaneringen och i fallet med dagvattenhantering är nyttan uppenbar. En viktig fördel är att det blir möjligt att skapa prognoser och scenarier med en helt annan kvalitet än tidigare. För att modellerna ska kunna bidra till en planering hela vägen från moln till sjö och hav, krävs dock tillgång till en mängd data som täcker hela vattenkretsloppet.
Sverige behöver därför en nationell digitaliseringsstrategi för planering och hantering av översvämningsrisker. Inte ens med den bästa vägledningen kommer de enskilda kommunerna att kunna lösa problemen på egen hand. Tillgången till relevant data och att den är strukturerad på ett sätt som gör den lätt att använda är en av utmaningarna. En annan är att många kommuner saknar rätt kompetens för att använda den nya digitala tekniken med datadrivna verktyg. Datan finns ofta där, men vi behöver därför också en myndighet som tar på sig ledarskapet för att kommunerna ska kunna använda de nya metoderna för vattenhantering.
Då har Sverige all möjlighet att kunna bli en av de främsta länderna när det gäller att hantera översvämningar orsakade av klimatförändringarna.
Caryn Novak
Water Innovation Manager
Autodesk
Disclaimer: Caryn Novak har författat denna krönika för publicering i Finanstid. Påståenden och åsikter är krönikörens egna.
