Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Skatteverkets brottsutredande enhet (SBE) samarbetar för närvarande i en specifik operation riktad mot omfattande penningtvätt genom användning av falsifierade inkomstuppgifter. Över 80 personer, kopplade till organiserad brottslighet, misstänks ha tvättat sina brottspengar genom skenanställningar och oriktig löneredovisning.
– Det har varit ett sätt för personer utan jobb att på pappret köpa sig en taxerad inkomst som sedan används som en inkörsport till kreditmarknaden och olika former av välfärdsbrott. Vi har under resans gång inlett flera förundersökningar för kreditbedrägerier och bidragsbrott, säger Daniel Larson, kammaråklagare vid EBM i Göteborg.
Under dessa förundersökningar har omfattande razzior genomförts, där tillgångar till ett värde av cirka 15 miljoner kronor har konfiskerats från misstänkta personer. En specifik utredning i Malmö, kopplad till denna insats, ledde till en räd mot två företagsledare i Skåne. Dessa misstänktes ha mottagit brottskontanter från kriminella. Vid räden grep polisen de två misstänkta och beslagtog föremål som guldtackor värda cirka 900 000 kronor samt cirka en miljon kronor i svenska och utländska kontanter.
– Vi har haft ett tillgångsinriktat fokus i utredningen och försökt säkra så mycket som möjligt av egendomar som vi bedömt sannolikt kommer från brott. Det handlar om fastigheter, guldföremål, klockor och andra lyxvaror, kontanter, bankmedel, kryptovaluta med mera. Brott ska inte löna sig, säger Daniel Larson.
Det misstänkta brottsupplägget har pågått under flera år och involverar ett antal aktiebolag som misstänks ha använts som verktyg för brotten. Bedömningen är att de kriminella aktörerna som misstänks för penningtvätt, och som i olika utsträckning kan kopplas till organiserad brottslighet, nu har blivit stoppade.
– Vi håller på att slutföra en första del av dessa förundersökningar som totalt berör över 80 misstänkta personer från flera delar av Sverige. Planen är att jag ska kunna väcka ett första åtal under våren 2024, säger Daniel Larson.
Användningen av falska inkomstuppgifter är en växande företeelse, och enligt Larson är det lockande inom den organiserade brottsligheten att skaffa sig en skattepliktig inkomst, särskilt för att utnyttja kreditmarknaden. Han uppmanar kreditgivare och myndigheter att bli bättre på att granska inlämnade inkomstuppgifter, och han påpekar att en inkomstuppgift som lämnas till Skatteverket inte är mer trovärdig än den person som lämnar uppgiften.
– Det vi har märkt i denna insats är att det är attraktivt inom den organiserade brottsligheten att skaffa sig en taxerad inkomst, särskilt för att kunna nyttja kreditmarknaden, till exempel för att köpa bostadsrätt eller fastighet med hjälp av bolån eller att köpa bilar på kredit. Här behöver kreditgivare och utbetalande myndigheter bli bättre på att granska inlämnade inkomstuppgifter. En inkomstuppgift lämnad till Skatteverket är inte mer trovärdig än den person som lämnat uppgiften, säger Daniel Larson.
