Riksbanken har varit under press att agera efter en period av ekonomisk stagnation och sjunkande inflation, Sverige väntar nu på onsdagens räntebesked. Den första räntesänkningen efter den aggressiva räntehöjningscykeln kom i maj, och ytterligare en följde i augusti. Denna utveckling öppnar nu upp för möjligheten till fler och kanske till och med snabbare räntesänkningar, i takt med att inflationen sjunker och arbetslösheten ökar.

Räntesänkning i september är solklar

Den svenska inflationstakten, mätt med KPIF, har under sommaren legat under Riksbankens mål på 2 %, och i augusti sjönk den till 1,2 %, vilket var lägre än väntat. Ekonomer är nu eniga om att en räntesänkning är i sikte vid onsdagens möte, vilket understryks av kommentarer från flera tunga aktörer inom finanssektorn.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, noterar att inflationen är låg, den svenska ekonomin är svag och arbetslösheten stiger. Han menar att dessa faktorer tillsammans med sjunkande globala räntor och en stabilare krona ger starka skäl för Riksbanken att fortsätta sänka räntan. SEB:s chefsstrateger Amanda Sundström och Olle Holmgren håller med och påpekar att den fallande kärninflationen också är en avgörande faktor.

Dubbelsänkning allt mer troligt i höst

Med tanke på de ekonomiska omständigheterna börjar nu spekulationer kring en eventuell dubbelsänkning av styrräntan ta fart. SEB:s strateger tror att det finns en god möjlighet att Riksbanken kan överraska marknaden med en sänkning på 50 punkter redan i september, även om deras huvudscenario är att en sådan större sänkning kommer först i november.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman är däremot mer försiktig och menar att en dubbelsänkning endast skulle vara aktuell om ekonomin bromsar in kraftigt och arbetslösheten stiger snabbare än väntat.

Hur mycket kommer Riksbanken att sänka räntan?

Frågan om hur långt Riksbanken kommer att gå i sina räntesänkningar dominerar nu samtalen inom finansvärlden. Efter en period med nollräntor och till och med minusräntor, ställer sig många frågan om dessa nivåer någonsin kommer att återvända.

Storbankernas prognoser pekar på att räntan kommer att sjunka till cirka 2,00 % nästa år, där den förväntas ligga kvar under en längre tid. Det råder dock delade meningar om hur länge denna nivå kommer att bestå, och vissa ekonomer öppnar för att inflations- och ränteförväntningarna kan bli lägre än väntat.

Sammanfattningsvis är det klart att Riksbanken står inför en utmaning när de balanserar inflation, arbetslöshet och globala ekonomiska trender. Hur snabbt och hur mycket de kommer att sänka räntan återstår att se, men spekulationerna om en snabbare lättnad i penningpolitiken kommer att fortsätta.