I augusti 2024 har inflationstakten enligt KPI (Konsumentprisindex) sjunkit markant till 1,9 procent, en tydlig nedgång från 2,6 procent i juli, estimatet låg på 2,1 procent. Samtidigt minskade inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) till 1,2 procent, långt under estimatet på 1,4 procent. Detta öppnar upp för diskussioner kring en möjlig dubbelsänkning av räntan från Riksbanken i september. Lägre energipriser och ett brett spektrum av sjunkande priser på varor och tjänster är några av faktorerna bakom denna utveckling.
Lägre energipriser driver ned inflationen
En av de mest påtagliga orsakerna till att inflationen sjunkit är de lägre elpriserna, vilka bidrog till att boendekostnaderna minskade kraftigt. Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, menar att elpriserna, tillsammans med nedgången i priser på transport och livsmedel, har varit avgörande för augustis inflationssiffror. Många hushåll upplever nu en tydlig lättnad i sina energikostnader jämfört med samma tid förra året, då elpriserna var betydligt högre.
Sjunkande transport- och livsmedelspriser
En annan tydlig trend är att priserna för transport, speciellt utrikes flygresor och drivmedel, har sjunkit markant under augusti. Detta har lett till en minskad total transportkostnad på 2,7 procent. Även biluthyrning och paketresor blev billigare denna månad, något som ytterligare dämpade inflationen.
Livsmedelspriserna, som tidigare visat på stora ökningar under året, sjönk också med 0,4 procent under augusti. Detta har gett hushållen ett efterlängtat andrum från de höga matkostnaderna som dominerat tidigare månader.
Förväntningar på Riksbankens beslut i september
Den drastiska nedgången i inflationstakten har väckt spekulationer om att Riksbanken kan komma att göra en dubbelsänkning av styrräntan i september. Med KPI under två procent och KPIF på 1,2 procent ligger inflationen nu klart inom Riksbankens målintervall, vilket öppnar för en mjukare penningpolitik framöver.
Prisökningar inom vissa sektorer
Trots den breda trenden av sjunkande priser, har vissa sektorer fortsatt visa på prisökningar. Klädpriserna steg med hela 5 procent i augusti, vilket är en säsongsnormalt fenomen inför höstsäsongen. Priserna på restaurangbesök och hälso- och sjukvård har också ökat, men detta har inte påverkat inflationstakten nämnvärt på grund av den starka nedgången i andra områden.
Inflationstakten stabiliserad utan energipriser
Medan KPIF, som utesluter räntekostnader, visar en nedgång till 1,2 procent, har KPIF-XE (exklusive energipriser) legat kvar på 2,2 procent. Detta innebär att om energipriserna inte hade sjunkit så kraftigt, skulle inflationen fortsatt vara högre. Det visar på hur beroende inflationstakten är av just energimarknaden och hur mycket prisförändringar i denna sektor påverkar det övergripande läget.
Slutsats
Augustis inflationssiffror ger en tydlig indikation på att Sverige går mot en period av lägre inflation. Den kraftiga nedgången, särskilt inom energi- och transportsektorerna, kan bana väg för ytterligare sänkningar av styrräntan från Riksbanken i september. Samtidigt måste man hålla ett öga på sektorer som fortfarande uppvisar prisökningar, och hur dessa påverkar den långsiktiga inflationstakten i framtiden.
