Inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) i Sverige sjönk till 9,3 procent i juni 2023, jämfört med 9,7 procent i maj samma år. Detta framgår av de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB). Månadsförändringen från maj till juni låg på 1,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF, som tar hänsyn till fast ränta, var 6,4 procent i juni medan konsensus av prognoserna pekade på 6,1 procent. Det kan bädda för ytterligare räntehöjningar för att stävja inflationen.
Enligt Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, har prisökningar för sommarrelaterade tjänster bidragit till den ökade inflationstakten i juni. Priserna för paketresor, utrikes flyg och biluthyrning har ökat under denna period.
Det nya prisbasbeloppet för år 2024 har också tillkännagivits och beräknas vara 57 300 kronor, vilket innebär en ökning med 4 800 kronor jämfört med föregående år.
En viktig faktor som har påverkat inflationen är de stigande räntekostnaderna för hushållens bolån. Detta har bidragit med 3,1 procentenheter till inflationstakten enligt KPI. Priserna på utrikes flygresor har också ökat markant, med en ökning på 31,4 procent jämfört med juni föregående år. Dessutom har elpriserna stigit med 8,7 procent från maj till juni.
Det finns dock vissa dämpande faktorer på inflationen. Inflationstakten enligt KPIF, som inte påverkas av ränteförändringar på bolån, sjönk till 6,4 procent i juni från 6,7 procent i maj. Även inflationstakten enligt KPIF exklusive energiprodukter (KPIF-XE) minskade något, från 8,2 procent i maj till 8,1 procent i juni.
Sammanfattningsvis visar de senaste siffrorna på en fortsatt hög inflationstakt i Sverige, även om det har skett en viss minskning jämfört med föregående månad. Ökade räntekostnader och prisökningar inom vissa sektorer, särskilt inom resor och boendekostnader, har bidragit till den höga inflationen. Det återstår att se hur inflationstakten kommer att utvecklas framöver och vilka åtgärder som kan vidtas för att hantera eventuella ekonomiska konsekvenser av detta.
