Julbordet, en älskad tradition i svenska hushåll, har blivit allt dyrare. En ny analys från Stockholms Handelskammare visar att kostnaden för ett klassiskt julbord för en familj om fyra har ökat med hela 38 procent på fem år. Detta motsvarar en ökning på 263 kronor, vilket är betydligt mer än den allmänna prisökningen (KPI) i samhället, som under samma period stigit med 23 procent.

En inflationsdriven julbordschock

De senaste årens inflation har pressat hushållens ekonomi på flera fronter, och julfirandet är inget undantag. Analysen från Stockholms Handelskammare lyfter fram att vissa varor på julbordet har ökat i pris särskilt mycket. Sill har stigit med 26,2 procent och kaffe med 13,8 procent jämfört med förra året, vilket är två av de största bidragande faktorerna till den totala kostnadsökningen.

Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare, beskriver situationen som en direkt konsekvens av de senaste årens ekonomiska utmaningar.

– De svenska hushållen har fått möta en inflationschock, där priset skjutit iväg på många varor. När vi tittar på hur prisökningarna på julbord sett ut senaste åren blir det särskilt tydligt vad för effekt det här får på en barnfamilj. Man får inte lika mycket för pengarna, och jämfört med för ett par år sedan måste man prioritera mycket hårdare vid årets julfirande, säger Bergkvist.

Ett dyrt julbord – i siffror

Stockholms Handelskammare har sammanställt kostnadsutvecklingen för en typisk julbordskasse för en familj om fyra. Kassen innehåller sill, lax, kött, potatis, ägg, godis och andra klassiska inslag, samt alkohol för två personer (glögg, öl och snaps).

Kostnad per år för julbordskassen:

  • 2024: 956 kr (743 kr utan alkohol)
  • 2023: 923 kr
  • 2021 (innan Ukrainakriget): 720 kr
  • 2019 (innan pandemin): 693 kr
  • 1994: 443 kr

Priset har alltså ökat markant på kort tid, med en särskild acceleration under pandemin och kriget i Ukraina. Dessa externa faktorer har bidragit till högre produktions- och transportkostnader, vilket har slagit hårt mot svenska konsumenter.

Ljus i ekonomiskt mörker?

Trots de dystra siffrorna ser Bergkvist vissa positiva trender framåt.

– Räntorna kommer ner samtidigt som prisökningarna har avtagit. Nu ser vi att hushållen får mer pengar kvar i slutet av månaden – och det borgar för julfiranden med mer utrymme framåt, säger han.

Detta kan innebära att nästa års julbord inte kommer bli lika drabbat av prischocker, och att svenska hushåll kanske får lite andrum ekonomiskt.

En balansgång inför jul

För många familjer blir det dock ett julfirande där prioriteringar är nödvändiga. Julens klassiska måltid, med sin blandning av sill, lax, köttbullar och snaps, förblir en central del av firandet. Men prisutvecklingen visar tydligt att fler hushåll behöver planera sina inköp mer noggrant än tidigare.

Trots allt verkar hoppet om en mer stabil framtid för svenskarnas ekonomi finnas – och kanske kan nästa års julbord återigen bjuda på en känsla av överflöd och tradition utan att spräcka hushållsbudgeten.

Fakta:
Historiskt har julmaten ökat snabbare i pris än övriga prisnivån i samhället. Priset på julmaten har mer än dubblerats sedan julen 1994. Generell prisökning för samma period ligger på 66 procent. De senaste fem åren har priset på julmaten ökat med 38 procent. Detta i kontrast till den allmänna prisnivån i samhället (KPI) som ökat med 23 procent. Sedan förra året har kostnaden för ett julbord ökat med 3,6 procent trots att den allmänna prisnivån i samhället (KPI) enbart ökat med 0,5 procent.

Stockholms Handelskammare arbetar med faktabaserad opinionsbildning. Vi får därför inte välja vilka rätter vi själva helst sett på bordet. Varorna som innefattas i julbordet utgår därför från svenskarnas populäraste rätter på julbordet, vilka publicerades i Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning 2023.

Källa: Stockholms Handelskammare