Den ekonomiska utvecklingen har börjat peka uppåt för de svenska hushållen som blir vinnare. Med både högre löner, lägre ränta och skattesänkningar, ser framtiden ljusare ut. Enligt Handelsbankens senaste konjunkturprognos förväntas en långsiktig räntenivå på cirka 2,25 procent redan under första halvåret 2025. Denna kombination av faktorer kommer att ge hushållen ett starkare grepp om ekonomin och stimulera återhämtningen.
”För en familj med genomsnittligt bolån betyder det ungefär 3 700 kronor i månaden i ökad köpkraft, borträknat inflation, nästa år jämfört med i fjol,” säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Vilken ränta krävs för att hålla inflationen i schack och mjuklanda ekonomin?
Inflationskrisen är på väg att lösas, samtidigt som den globala ekonomin fortfarande uppvisar viss osäkerhet. Centralbanker runt om i världen, inklusive Sveriges Riksbank, planerar successiva räntesänkningar för att stödja ekonomisk tillväxt och hålla inflationen under kontroll. Den långsiktiga målsättningen är att uppnå en stabil styrränta på omkring 2,25 procent, vilket förväntas inträffa under första halvåret 2025.
Medan USA och Kina kämpar med avmattning i sina ekonomier, står Sverige inför en mer positiv utveckling. Med en förväntad tillväxt på 2,3 procent nästa år, bidrar starkare arbetsmarknad och expansiv finanspolitik till att driva på återhämtningen. Trots viss osäkerhet kring det amerikanska presidentvalet och geopolitiska risker, pekar prognoser på en global ekonomisk mjuklandning, där Sverige har särskilt goda förutsättningar att dra nytta av situationen.
Höstcocktail – räntesänkningar och finanspolitik
För att underlätta för hushållen och stödja återhämtningen, lägger regeringen en expansiv budget för 2025. Ökade utgifter på cirka 60 miljarder kronor, tillsammans med skattesänkningar och andra åtgärder, ska stimulera hushållens köpkraft. Handelsbankens ekonomer förutspår att Riksbanken kommer att sänka räntan tre gånger under 2025, vilket ger ytterligare stöd till hushållen som blir vinnare på skattesänkningarna.
Christina Nyman menar att hushållens reallöner kommer att fortsätta stiga, vilket innebär ett tydligt ekonomiskt lyft. Ökad köpkraft förväntas leda till ökad konsumtion, medan hushållen troligtvis kommer att minska sitt sparande något. Om inflationstrycket ökar på nytt, skulle det sannolikt vara räntan snarare än finanspolitiken som justeras.
Finanspolitikens roll i en åldrande befolkning
Sveriges demografiska utveckling med en åldrande befolkning påverkar den ekonomiska politiken. För att motverka effekterna av en minskad arbetsför befolkning, kommer det krävas fler strukturreformer. Målet är att öka produktiviteten genom teknologiska framsteg och få fler att arbeta längre.
Samtidigt kämpar delar av Sverige, särskilt Norrland, med utmaningar som krympande befolkning och hög efterfrågan på arbetskraft. För att dessa regioner ska kunna ta tillvara på gröna industrisatsningar krävs investeringar i bostäder och samhällsservice, trots risken för kommunerna.
Skakig väg mot en starkare krona
Trots bättre ekonomiska förutsättningar kan resan mot en starkare krona bli turbulent. Geopolitik, handelskrig och osäkerhet kring det amerikanska valet bidrar till fortsatt volatilitet. Men Christina Nyman är optimistisk om att kronan kommer att stärkas, särskilt om Federal Reserve fortsätter att sänka räntan.
Sverige har en bra grund för en ekonomisk mjuklandning, och när tillväxten stabiliseras, bör kronan också förstärkas. Prognoser pekar på att en euro kommer att kosta 10,90 kronor och en dollar 9,80 kronor nästa sommar.
