Räkna med starkare krona – men efter semestern
Efter en flera år lång kräftgång är den svenska kronan på väg att stärkas, enligt Handelsbankens nya konjunkturprognos.
”Men den som hoppas att en starkare krona betyder en förstärkt reskassa riskerar att bli besviken. Lyftet kommer dröja till efter sommaren”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Däremot kan hushållen glädja sig åt att Sverige redan nu går mot ljusare ekonomiska tider. Lägre inflation banar vägen för en tydlig omläggning av den ekonomiska politiken med både lägre räntor och mer stimulanser från regeringen. Det ger en starkare arbetsmarknad och mer pengar till hushållen.
Ljusare framtid för hushållen – konsumtion driver Sveriges återhämtning
Handelsbankens ekonomer räknar med att BNP ökar med 0,4 procent i år, för att därefter stiga med 2,8 procent nästa år och 2,4 procent 2026. Tillväxten 2025 och 2026 är starkare än i de flesta andra europeiska länder. En mer expansiv finanspolitik i Sverige och att svensk ekonomi är mer räntekänslig, bidrar till att återhämtningen blir starkare när räntorna sänks. Framförallt handlar det om en stark återhämtning för hushållens konsumtion men även offentliga investeringar och offentlig konsumtion ökar starkt.
”Hushållens framtidsutsikter har ljusnat och aktiviteten på bostadsmarknaden ökar. Vi tror att bostadspriserna stiger med 3–4 procent per år. Det höga sparandet indikerar också att hushållen som helhet har en buffert och att dagens konsumtionsnivå inte är hög givet hushållens inkomster”, säger Christina Nyman.
I kombination med stigande reallöner, inkomskattesänkningar, ökad sysselsättning och lägre räntor leder det till att hushållens konsumtion ökar med över 3 procent nästa år. Det gör att konsumtionen är den viktigaste drivkraften i återhämtningen.
Lågt bostadsbyggande det nya normala
Inbromsningen i bostadsbyggandet har varit dramatisk, med mer än en halvering av antal byggstarter. Kraftigt stigande byggkostnader, högre räntor och lägre bostadspriser på andrahandsmarknaden driver nedgången. Handelsbankens ekonomer räknar inte med någon större ökning i byggandet. Nya befolkningsprognoser visar på kraftigt minskad befolkningstillväxt de kommande tio åren i Sverige, där flertalet län i Sverige kan räkna med krympande befolkning.
”Att hålla jämna steg med befolkningen skulle betyda halverat byggandet från dagens redan låga nivåer. Riktigt så svagt tror vi inte det blir. Det är fortfarande brist på bostäder framförallt i storstads- och universitetslänen där befolkningen väntas fortsätta att öka”, säger Christina Nyman.
Arbetsmarknadsläget förbättras nästa år
Försvagningen på arbetsmarknaden det senaste året har främst drabbat unga och nedgången i sysselsättningen har helt drivits av färre tillfälligt anställda. Det talar för att företagen har kunnat möta svagare efterfrågan genom att minska nyanställningar och dra ned på tillfälligt anställda snarare än att behöva säga upp tillsvidareanställda. Framåtblickade indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft håller på att stabiliseras.
”Vi räknar med att sysselsättningen blir nära oförändrad det närmaste halvåret och att arbetslösheten stiger något. Under slutet av året inleds en återhämtning på arbetsmarknaden som förstärks under 2025”, säger Christina Nyman.
Riksbanken först ut men andra centralbanker hinner ikapp
I USA är konjunkturen fortsatt stark, till skillnad från Sverige och euroområdet, samtidigt har inflationsnedgången stannat av vilket fått Federal Reserve att skjuta på den första räntesänkningen. Men bankens ekonomer räknar med att tillväxten och inflationstrycket avtar och att Fed sänker i september. I Euroområdet har konjunkturen svalnat men arbetsmarknaden är fortsatt stram. Inflationen är på väg ner och ECB lär sänka räntan i juni, vilket bidrar till högre tillväxt nästa år. I Sverige fortsätter inflationen ner, både konjunktur och arbetsmarknad har svalnat och Riksbanken har redan inlett räntesänkningar. Prognosen är att räntan sänks ytterligare i september och i december i år.
”Inflationen i Sverige fortsätter att sjunka men det är en knagglig väg, och Riksbanken kommer väga in riskerna med en kronförsvagning liksom riskerna att få en alltför snabb återhämtning i ekonomin av räntesänkningarna, som kan riskera inflationsnedgången”, säger Christina Nyman.
”Vi ger inte upp om kronan. Kronan har styrts av amerikanska räntor och när Fed påbörjar sina räntesänkningar i september kan även kronan, på ett varaktigt och tydligt sätt, röra sig mot starkare nivåer”, säger Christina Nyman.
På sikt bestäms räntan av mer än inflationen
Nästa år fortsätter, enligt prognosen, räntesänkningarna på vartannat möte ner till 2,25 procent vilket bedöms som en normal nivå för styrräntan de närmaste åren framöver. På längre sikt bestäms räntenivån inte bara av inflationsmålet, utan också av faktorer som befolkningstillväxt och produktivitet där teknologisk utveckling är avgörande.
I rapporten analyseras den långsiktiga räntan och potentiella effekter av Artificiell intelligens (AI). AI bedöms ha potential att omforma den globala ekonomin under de kommande decennierna. Effekterna är högst osäkra men kan bli betydande. Med högre produktivitet och därmed ränta, men också högre levnadsstandard.
”AI kommer med största sannolikhet att tränga undan arbetstillfällen samtidigt som nya skapas, och vi förväntar oss en i stort sett neutral långsiktig effekt på sysselsättningen. Men det finns en risk för att arbetslösheten kan öka under omvandlingsprocessen”, säger Christina Nyman.
Tydlig omläggning av finanspolitiken
De senaste åren har finanspolitiken i Sverige varit återhållsam för att inte elda på inflationen och motverka effekterna av den åtstramande penningpolitiken. Då inflationen nu är på väg att normaliseras och konjunkturen är svag samtidigt som statens finanser är starka räknar vi med att det blir en expansiv finanspolitik nästa år med ofinansierade reformer på omkring 70 miljarder kronor. Även valåret 2026 bedöms finanspolitiken bli expansiv. Det handlar om skattesänkningar till hushåll, mer pengar till kommunerna och pengar till den pågående upprustningen av försvaret. Offentliga skuldsättningen bedöms ligga kvar på låga nivåer och stabiliseras på knappt 33 procent av BNP under 2025 och 2026.
