Handelsbanken: Tillfällig chock eller ny trend?

Den globala ekonomin har snabbt skiftat riktning och räntehöjningar är nu åter i fokus. Efter ett oväntat geopolitiskt eskalationsläge ökar inflationstrycket, något som direkt påverkar både Riksbanken och marknadens förväntningar. Kriget mellan USA-Israel och Iran har förändrat spelplanen för räntor och inflation, skriver Handelsbanken i den senaste rapporten ”Räntebladet”.
Kriget förändrar inflationsbilden och driver räntehöjningar
Sedan slutet av februari har riskbilden förändrats markant. Krigsutbrottet mellan USA-Israel och Iran har lett till stigande energipriser och ökad geopolitisk osäkerhet. Detta har i sin tur skapat tydliga uppsidesrisker för inflationen.
Den ökade osäkerheten märks i högre volatilitet på finansmarknaderna och en tillfällig inbromsning i den ekonomiska återhämtningen. Samtidigt är huvudscenariot att effekterna blir övergående.
”Enligt vår bedömning har marknaden gått för långt i sin omprisning. Även om energipriserna liksom inflationsriskerna har ökat, så är det oklart hur länge situationen består och USA:s uttryckliga plan är ett kort krig. Därmed kan effekterna på både globala och svenska ekonomin bli övergående”, skriver Handelsbanken i rapporten.
Riksbanken avvaktar men öppnar för räntehöjningar
Vid det senaste mötet i mars valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslutet var väntat och speglar en försiktig hållning i ett osäkert läge. Samtidigt uppger Riksbanken att man står på tårna.
Enligt Handelsbanken presenterade Riksbanken två möjliga scenarier:
- Ett höginflationsscenario med stigande energipriser och svagare krona, där styrräntan kan överstiga 2,5 procent och inflationen nå cirka 4 procent
- Ett mildare scenario där kriget snabbt avslutas, kronan stärks och räntesänkningar blir möjliga
Detta visar tydligt hur snabbt räntebanan kan förändras beroende på den geopolitisk utveckling.
Marknaden prisar in räntehöjningar redan i sommar
Marknadsförväntningarna har svängt kraftigt. Från att tidigare ha räknat med räntesänkningar, förväntas nu istället räntehöjningar inom de närmaste kvartalen.
I dagsläget prisas en höjning från Riksbanken redan till juni. Samtidigt betonas att läget är extremt föränderligt, där nya politiska besked snabbt kan förändra prognoserna.
Lästips: Danske Bank: Fler räntehöjningar väntas fram till sensommaren
Trots det skiftade sentimentet finns det tecken på att marknaden kan ha gått för långt i sin omprissättning.
Analysen pekar på att:
- Energipriserna visserligen stigit
- Inflationsriskerna ökat
- Men att effekterna kan bli kortvariga
Terminskurvan för Brentolja indikerar redan fallande priser från sommaren, vilket tyder på en möjlig deskalering och minskat inflationstryck framöver, skriver Hadelsbanken.
Riksbankens strategi för 2026, databeroende beslut
Riksbanken väntas fortsätta fatta beslut baserat på inkommande data, särskilt kring inflation och arbetsmarknad.
Trots den ökade osäkerheten är huvudscenariot fortsatt:
- Oförändrad styrränta under stora delar av 2026
- Gradvis avtagande inflationsoro
- Tillfälliga störningar i ekonomin
Det innebär att räntehöjningar inte är ett givet utfall, utan snarare ett scenario beroende av hur kriget utvecklas.
Lästips: Ska du binda bolånet nu? Experternas råd i osäkert ränteläge
Läs mer om Handelsbankens rapporter här
FAQ om den geopolitiska osäkerheten
Vad är orsaken till att räntehöjningar åter är aktuella?
Det beror främst på ökade energipriser och högre inflation kopplat till det geopolitiska läget.
Kommer Riksbanken att höja räntan snart?
Marknaden förväntar sig en höjning, men Riksbanken är fortsatt databeroende och avvaktar.
Hur påverkar kriget inflationen?
Kriget driver upp energipriser, vilket i sin tur ökar inflationstrycket globalt.
