Arbetsmarknaden i Sverige visar tydliga tecken på att sakta ner. Sysselsättningen har börjat sjunka under hösten, och framtidsindikatorer såsom planer för anställningar och varsel pekar på en försvagning av arbetskraftsefterfrågan de kommande kvartalen. Det enligt Anders Bervall, makroekonom, Handelsbanken.
Företagens planer för framtida anställningar har blivit mer pessimistiska under hösten till följd av svag inhemsk och global efterfrågan. Det tyder nu på att företag inom alla sektorer planerar att minska antalet anställda. Andra indikationer på den svalare arbetsmarknaden är att företagen redan har minskat antalet tillfälliga anställningar samtidigt som antalet lediga jobb snabbt minskar. I oktober var antalet lediga jobb cirka 30 procent färre än för ett år sedan. Dessutom har varsel ökat och ligger nu något över det historiska normalläget.
Byggsektorn är den sektor där effekterna av stigande räntor och högre inflation har varit mest märkbara på arbetsmarknaden. Antalet anställda inom byggsektorn har minskat med över 30 000 personer sedan början av 2022, och varselstatistiken antyder ytterligare betydande nedskärningar av personal inom byggsektorn. Antalet varsel inom byggsektorn är nu fem gånger högre, sett till andelen av antalet anställda, jämfört med arbetsmarknaden som helhet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att vi tidigare befann oss i en situation med en stark arbetsmarknad. Sysselsättningsgraden hade nått rekordnivåer, särskilt på grund av fler utrikes födda som hade gått in på arbetsmarknaden. Så även om arbetsmarknadsläget nu försämras, indikerar det mesta att en större andel av befolkningen i arbetsför ålder kommer att ha arbete de kommande åren jämfört med situationen före pandemin.
Sysselsättningen toppade tidigare i somras men har under hösten minskat på ett tydligt sätt och arbetslösheten har stigit till närmare 8 procent i oktober enligt SCB:s arbetskraftsundersökning.
“Vi räknar med att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas under de kommande kvartalen. Läget på arbetsmarknaden är svagare än vad Riksbanken har räknat med, vilket kan användas som argument för att lämna styrräntan oförändrad. Inflationen är dock fortfarande för hög och i oktober var inflationen aningen högre än Riksbankens prognos. Vi håller därför fast vid våran prognos att Riksbanken höjer styrräntan till 4,25 procent vid det penningpolitiska mötet på torsdag”, skriver Anders Bervall.
